Kategori: Vasaloppet

Vasaloppet är en skidtävling som äger rum en gång per år första söndagen i mars. Loppet är 9 mil långt och man åker från Sälen till Mora under en dag. Loppet är en hyllning till Gustav Vasa som körde samma sträcka på skidor när han försökte undkomma Kristian II:s soldater 1520. Den första upplagan av tävlingen ägde rum redan 1922 och den är idag en del av den globala turneringen Visma Ski Classics. Vasaloppet är globalt sett det äldsta långloppet i sitt slag och en av de absolut största skidtävlingarna sett till antalet deltagare. Loppet var nära att ställas in 1986 eftersom att den dåvarande statsministern Olof Palme mördades endast 2 dagar innan loppet skulle gå av stapeln. Man bestämde sig dock för att genomföra loppen och alla deltagarna höll en tyst minut innan starten.

Mycket att organisera

Det är väldigt mycket som ska organiseras för att tävlingen ska kunna äga rum varje år. Arrangörerna kan inte heller kontrollera alla faktorer som behövs för att genomföra loppet. Under vissa år så har det exempelvis varit brist på snö. Andra faktorer kan man påverka även om det kan vara svårt att förutse alla eventuella hinder. Ett exempel är att blåbärssoppan var hotad till 2018 års upplaga av loppet. Det är nämligen en tradition att dela ut blåbärssoppa till deltagarna vid varje kontrollstation. Under 2017 märkte man dock att flouridhalterna i vattnet var för höga vilket gjorde att man inte kunna använda det i tillverkningen av blåbärssoppan. Arrangörerna tar normalt sett vattnet från närliggande brunnar. Efter många om och men så blev det dock klart att ett företag skulle leverera vattenrenare till arrangörerna. Med dessa vattenrenare så kunde man säkerställa att flouridhalterna inte skulle vara för höga.

Nils “Mora-Nisse” Karlsson

Nils Karlsson även kallad Mora-Nisse var den svenske skidåkare som har vunnit Vasaloppet flest gånger. Hans första seger kom 1943 och den sista segern kom 1953. Mora-Nisse har enligt arrangörerna haft en stor betydelse för loppets utveckling. En av anledningarna till detta är för att han vann loppet på bra tider vilket gjorde andra duktiga skidåkare motiverade. En annan anledning grundar sig i hans långa aktiva karriär. Han körde Vasaloppet långt in på ålderns höst vilket gjorde att han i mångt och mycket personifierade Vasaloppet. Under hans tidiga karriär fanns det inte heller alltid möjlighet till att ta en varm dusch och än mindre koppla av i en badtunna plast efter loppet, vilket gör hans prestationer än mer imponerande. Nära familjemedlemmar till Mora-Nisse har också presterat bra i Vasaloppet. Hans dotterson Erik Eriksson har flera gånger placerat sig bland de tio främsta i loppet, och dennes bror har flera gånger kommit i mål bland de hundra bästa.

Gunde Svan är en av våra mest kända och folkkära idrottare genom tiderna. Han föddes i Järna i Dalarna 12 januari 1962. idag är han mest känd som tv-profil då han varit programledare för Fångarna på fortet och även haft sin egna programserie I huvudet på Gunde Svan där han utmanar olika stora idrottare på deras sporter. Han har exempelvis där tävlat mot Anders Eriksson på motorcykel, Peter “Foppa” Forsberg i hockey och Pernilla Wiberg i slalom. I programmet får man följa Gunde när han envetet ger sig på de olika idrotterna för att sedan i en avslutande tävling vinna över sin överman i sporten. Gunde får då nåt handikapp av något slag för att kunna ha chans att vinna.

I huvudet på Gunde svan

i programmet får man verkligen en inblick i hur motiverad och enveten och bestämd han kan vara när han sätter den sidan till och man kan då lätt förstå att han blev så framgångsrik i skidspåren. Gunde har alltid varit känd för att vara noga med detaljer där det mest kända är hur han sparade in tid i duschen då han räknat ut exakt hur han skulle tvätta sig för att det skulle gå fortast möjligt och på så vis spara både tid och kraft. i programmet får Gunde hjälp av sin mottävlande som blir personlig coach åt honom. Gunde har även själv haft en karriär som coach då han mellan 2007 och 2009 var landslagschef för svenska skidlandslaget. I programmet får man se när Gunde lägger upp strategier för att lära sig de nya sporterna och vilken enorm tävlingsmänniska han är då han verkligen lägger ner både tid och kraft inför varje ny utmaning.

Många medaljer att hänga på väggen

Gunde har genom åren samlat på sig massor av medaljer. I unga år tog han silver i junior-VM 1979, silver och brons i junior-VM 1981 och guld i junior-VM 1982. han gjorde sen debut i seniorsammanhang i Holmenkollen 1982. Gunde har tagit fyra guld, ett silver och ett brons i OS, I VM har han samlat på sig sju guld, tre silver och ett brons. Den totala världscupen har han vunnit fem gånger. Totalt vann han 30 världscuplopp och 22 SM-guld där han representerade Dala-Järna. När Gunde lade skidkarriären åt sidan satsade han på rallycross och lyckades även där vinna ett par medaljer, ett SM-guld och ett EM-brons. Gunde verkar lyckas med vad han än tar sig för, kanske byggbranschen vore nåt, då skulle kanske Svenskelitbygg.se vara något för honom.

Även de som är vana skidåkare har oftast inte åkt ett så långt skidlopp som Vasaloppet innan de gör det för första gången, och det kan vara svårt att förutse vilka problem som kommer att uppstå under loppets gång, och hur man bör vara klädd och utrustad för att motverka de problemen. Dessutom finns det många som ger sig på Vasaloppet utan att ha särskilt mycket vana alls av att stå i skidspåret, varför det kan vara på sin plats att ge några tips om vad man bör ha på sig och med sig när man åker Vasaloppet.

Om man är en relativ nybörjare på skidor är det till exempel viktigt att man väljer rätt skidor – det räcker inte med att man köper den dyraste modellen. De dyrare långfärdsskidorna är nämligen konstruerade på ett sätt som gör att man måste vara stark och ha bra teknik för att kunna dra nytta av deras egenskaper, vilket gör att det är bortkastade pengar om man är nybörjare. Istället ska man satsa på ett par skidor som passar ens egen nivå, och som har en hårdhet som är anpassad efter ens vikt. Det bästa är att be om hjälp i butiken.

När det gäller stavarna kan man gå efter principen att ju lättare och styvare de är, desto bättre. Tyvärr gäller också att ju lättare och styvare de är, desto dyrare, så man bör överväga hur mycket man är villig att lägga ned på stavarna – särskilt eftersom de också blir mer bräckliga när de är lätta och styva, vilket betyder att de kan gå sönder. Risken för det är ganska stor när man startar i ett startfält tillsammans med hundratals andra mer eller mindre vana skidåkare.

Skidskorna är kanske det lättaste att köpa i utrustningsväg, eftersom man i princip bara behöver tänka på att de passar bindningssystemet på skidan och att de sitter skönt på foten.

I klädväg gäller det att hålla sig varm samtidigt som man är rörlig, och det gör man bäst genom att ha flera tunna lager på kroppen. Underst bör man ha ett underställ, gärna i ull (och definitivt inte i bomull). Över understället bär de flesta idag tights och en tunn skidjacka. Om Vasaloppet går på en särskilt kall dag kan det dock vara bra att bära vindbyxor, som är betydligt varmare än tightsen.

Något annat som är viktigt att tänka på, som kan vara lätt att glömma bort när så mycket fokus ligger på kläder och skidor, är solskydd. Om solen är framme på dagen för loppet kommer man nämligen att ha solen i ansiktet under ett antal timmar, vilket kan leda till en ganska allvarlig solbränna om man inte har smörjt in ansiktet med någon form av skydd. Om du vill kunna njuta av solens strålar utan att riskera att bränna dig är lösningen att investera i ett uterum. Då kan du nämligen sola dig året runt och hur länge du vill genom uterummets glasväggar, eftersom majoriteten av UV-strålningen inte kommer igenom glaset.

Vasaloppet är en av världens största skidtävlingar, och som sådan är det inte konstigt att det har inspirerat andra skidtävlingar runt om i världen. Faktum är att Vasaloppet inte är det enda Vasaloppet i världen, då det finns flera systerlopp till den svenska skidtävlingen runt om jordklotet.

Ett av dessa lopp sker passande nog i Mora i Minnesota i USA. Loppet kallas helt enkelt Vasaloppet USA, och har hållits sedan 1973. Till skillnad från sin namne tillåter dock den amerikanska varianten av Vasaloppet olika stilar, då man också håller lopp i fristil. De två huvudsakliga loppen under tävlingens dagar är ett fristilslopp på 5,8 mil, och ett lopp i klassisk stil på 4,2 mil. Den första kvinnan och den första mannen i mål i 5,8-milsloppet vinner en resa till Sverige för att delta i det svenska Vasaloppet, alternativt prispengar motsvarande resan och anmälningsavgiften till loppet (ungefär 1 000 dollar).

Inte långt ifrån dessa Vasalopp anordnas varje år Vasaloppet de la Sergerie. Det anordnades för första gången år 2007, och hålls i Quebecprovinsen i Kanada, närmare bestämt kring Le Norvégien.

Det finns även Vasalopp på den asiatiska kontinenten, närmare bestämt i Kina och i Japan. Den japanska varianten av loppet har arrangerats sedan 1981, och hålls på ön Hokkaido i området kring Asahikawa. Detta lopp har helt enkelt inspirerats av Vasan och tagit dess namn, medan den kinesiska varianten är av mer officiell natur, då den anordnas i samband med det svenska Vasaloppet. Det kinesiska loppet, som i svensk folkmun kallas Kinavasan och har arrangerats sedan 2003, sker i Changchun i Jilin-provinsen, och sedan 2014 ingår det i Worldloppet (liksom det svenska Vasaloppet).

Lite närmare hemma hittar vi Botniavasan, som går av stapeln i Vörå i vårt grannland Finland. Loppet har arrangerats varje år sedan 2006, och är liksom Vasaloppet ett lopp i klassisk stil. Det är 50 kilometer långt.

Om du skulle vilja skapa ditt eget lilla ”systerlopp” till Vasaloppet hemma på tomten, kanske som ett sätt att introducera barnen till skidåkning, ska du gå in på byggmax.se. Där hittar du allt material du behöver för att bygga vätskekontroller, en målgång och ett startfält till ditt alldeles egna Vasalopp.

Då våra barn är framtiden ska även de självklart ha möjligheten att delta i skid-, cykel- och löplopp under året.

• Barnens Vasalopp skidor  – Tack vare Vasaloppet och Svenska Skidförbundets samarbete med ICA, Stadium och Sporrong så arrangeras varje år en turné som runt om i Sverige anordnar skidlopp för barn. Skidutrustning lånas ut och blåbärssoppa serveras. Även exempelvis förskolor, skolor och skidföreningar kan anordna egna Vasalopp genom att beställa ett Vasaloppspaket med nummerlappar, medaljer med mera för upp till 50 barn.
• Barnens Vasalopp cykel  – Även här samarbetar Vasaloppet tillsammans med ICA, Stadium och Sporrong för att på några platser runt om i Sverige anordna cykellopp för barn under sommarhalvåret. Även här kan vem som helst beställa ett Vasaloppspaket med innehåll för tävling upp till 50 barn.
• Barnens Vasalopp löpning  – Fungerar på samma sätt som Barnens Vasalopp skidor/cykel där både en turné åker runt om i landet för att anordna detta löpkalas för barn men där även vem som än vill kan arrangera egen löptävling med ett Vasaloppspaket.

Den person som vunnit Vasaloppet flest gånger genom tiderna är Vasaloppsprofilen Nils Mora-Nisse Karlsson som mellan åren 1943 och 1953 vann tävlingen hela nio gånger. Inte nog med detta så tog även Mora-Nisse under sin karriär som skidåkare bland annat ett OS-guld, ett VM-brons, 17 individuella SM-guld och 20 stycken lagguld i SM. Från och med år 1942 så bar han i alla skidtävlingar han deltog i en röd toppluva som också kom att bli hans signum som än idag uppmärksammas.

Då hans aktiva karriär som skidåkare tog slut fortsatte Mora-Nisse att arbeta inom samma bransch och kom först att bli spårchef för Vasaloppet år 1961 och sedan tävlingsledare och ordförande i loppets organisationskommitté år 1968.

Mora-Nisse föddes år 1917 i en by utanför Mora och avled år 2012 och därför ville man i 2017 års upplaga av Vasaloppet hedra legenden genom att mana alla deltagare att bära röda mössor under loppet.

Vasaloppet bjuder inte bara in skidåkare och cyklister till tävlingar och motion – sedan 2014 finns även en rad olika möjligheter för alla löpare därute.

• Ultravasan 90 – Här är det 90 kilometeras terränglöpning från Sälen till Mora som gäller. För detta tävlingslopp måste man ha fyllt eller ska fylla 19 år det år loppet genomförs och deltagarna har 15 timmar på sig att genomföra loppet.
• Ultravasan 45 – Detta tävlingslopp går från Oxberg till Mora med 45 kilometer terränglöpning. Åldersgränsen är även här 19 år och deltagarna har 11 timmar på sig att genomföra loppet.
• Vasastafetten – Motionslopp och folkfest sedan 1991! Detta terränglopp mellan Sälen och Mora på 90 kilometer är ett laglopp för tio personer per lag. Sträckan delas upp mellan lagmedlemmarna där den kortaste sträckan är 4,5 kilometer jämfört med den längsta på 14,3 kilometer.
• Vasakvartetten – Helt nytt terränglopp för löpare som vill delta i fyrmannalag, första upplagan kommer att gå den 19:e augusti 2017. Detta är alltså ett motionslopp på 90 kilometer från Sälen till Mora som delas upp i fyra delsträckor mellan varje lags fyra medlemmar. Deltagare måste här ha fyllt eller ska fylla 17 år det år loppet genomförs.

Om man föredrar att cykla framför skidåkning, eller helt enkelt gillar båda, så finns en mängd cykellopp att välja mellan hos Vasaloppet.

• Cykelvasan 90 – Tävlingslopp går från Sälen till Mora med 94 kilometer mountainbike på skogsväg, grus och asfalt. Deltagare måste ha fyllt eller fylla 12 år det år loppet genomförs.
• Cykelvasan Öppet spår – Det enda som skiljer detta lopp från Cykelvasan 90 är att det inte är en tävling utan endast ett motionslopp för alla som vill och kan över 12 år.
• Cykelvasan 45 – Motionslopp med 45 kilometer Mountainbike från Oxberg till Mora som även detta går på skogsväg, grus och asfalt. Åldersgränsen 12 år gäller även här.

Cykelvasan 30 – 32 kilometer Mountainbike i motionslopp från Oxberg till Mora. Ett lopp som passar många då åldersgränsen endast är 8 år.

• Ungdomscykelvasan – Mountainbiketävling som också går från Oxberg till Mora. 32 kilometer långt cykellopp för ungdomar mellan 11 och 16 år.
• Cykelvasasprinten – Uppvisningslopp där inbjudna elitcyklister tävlar i en dam- och herrklass i en kort och teknisk bana på 1 kilometer. De cirka 20 deltagarna delas upp i tre heat för att sedan i varje heat tävla om två platser till finalen.

Vasaloppet består inte längre av ett enda skidlopp, idag finns det en uppsjö av olika skidlopp för att så många som möjligt ska kunna delta.

• Vasaloppet – den ursprungliga tävlingen som går från Sälen till Mora med 90 kilometer klassisk stil. Individuellt tävlingslopp där deltagaren ska ha fyllt eller fyller 19 år det år loppet genomförs.
• Nattvasan – Detta motionslopp går också från Sälen till Mora men är ett parlopp med 90 kilometer fristil, skejt eller klassisk stil. Här ska deltagarna ha fyllt eller fylla 17 år det år loppet genomförs.
• Öppet spår söndag – Detta motionslopp fungerar på samma sätt som Vasaloppet, enda skillnaden är att det inte är någon tävling och åldersgränsen är 17 år.
• Öppet spår måndag – Likadant som Öppet spår söndag.
• Stafettvasan – Motionslopp som går från Sälen till Mora med 90 kilometer klassisk stil i femmannalag där varje deltagare tar varsin sträcka. Här är åldersgränsen endast 12 år.
• Tjejvasan – Detta är världens största skidlopp för kvinnor och går från Oxberg till Mora med 30 kilometer klassisk stil. Deltagare kan välja att tävla eller bara motionera och åldersgräns är 17 år.
• Halvvasan – Motionslopp som går från Oxberg till Mora med en liten omväg så sträckan blir 45 kilometer och åks i klassisk stil. Även här är åldersgränsen 17 år.
• Kortvasan – Ännu ett motionslopp som går raka vägen från Oxberg till Mora med 30 kilometer klassisk stil för alla som vill och kan över 12 år.
• Ungdomsvasan – Tävlingslopp för barn och ungdomar mellan 9 och 16 år som beroende på ålder åker 3, 5, 7 eller 9 kilometer klassisk stil med start i Mora skidstadion och slut i Mora målportal.
• Blåbärsloppet – Motionslopp som även passar nybörjare. Går mellan kontrollen Eldris och Mora målportal med 9 kilometer klassisk stil. Åldersgräns är 8 år.

Vasaloppet har genom åren kommit att utvecklas till en stor organisation. I Vasaloppets vision  ligger vikten vid att man vill inspirera till individuell aktivitet men även ett starkt föreningsliv med omtanke till och samband med kultur och miljö.

Vad som inte många vet är att Vasaloppet arbetar kontinuerligt med just hållbarhet och förhåller sig sedan december år 2016 till en hållbarhetsstrategi som gäller fram till år 2022. De tre delar som ingår i hållbarhetsarbetet är miljöperspektivet, det sociala perspektivet samt det ekonomiska perspektivet som alla tre årligen ska följas upp för att resultat ska kunna utvärderas för ökad förståelse och förbättring.

På Vasaloppsarenan är målet att nolltolerans för nedskräpning ska fokuseras på för att bidra till en bättre miljö och sedan år 2006 är Vasaloppet miljömärkt av Håll Sverige Rent. Eftersom Vasaloppet är helt beroende av snö och därmed kyla så är just klimatfrågan extra viktig och miljöperspektivet innebär för Vasaloppet att just reducera sin påverkan på miljön. Detta försöker man göra genom kontrollering av val av transporter och drivmedel, effektivisering av snöläggning, större användning av miljövänliga maskiner samt undersökning av hur deltagarnas transport- och researrangemang ser ut. Då tusentals människor ska ta sig till och från arenan är det av stor betydelse att miljövänliga alternativ finns. Det är viktigt för Vasaloppet som en av världens största idrottsorganisatör att vara i framkant inom just miljöarbetet.

Gällande det sociala perspektivet så ligger fokus på att vara bidragande till den allmänna folkhälsan och även ta vara på föreningslivet vi har i Sverige och stärka det. Vasaloppet har som mål att nå ut till och attrahera så många som möjligt i samhället och därmed bredda sina målgrupper. Då funktionärerna som hjälper till vid alla olika lopp är nödvändiga och så viktiga för att loppen ska kunna genomföras så är det viktigt för Vasaloppet att påvisa hur mycket pengar som går tillbaka ut i föreningslivet och bidrar till ökade resurser där just för att få den volontärhjälp som behövs vid de olika loppen.

Produktutveckling och hållbart investerande är grunden i Vasaloppets ekonomiska perspektiv. Samarbeten med markägarna för Vasaloppsarenan är mycket viktiga och man utvärderar även om andra organisationer kan utnyttja arenan då den inte används av Vasaloppet. Produktutvecklingen är också viktig för att fortsätta ha nöjda deltagare och att Vasaloppet fortsätter vara attraktivt som varumärke och en viktig del i svenskt näringsliv.