Vasaloppet har genom åren kommit att utvecklas till en stor organisation. I Vasaloppets vision ligger vikten vid att man vill inspirera till individuell aktivitet men även ett starkt föreningsliv med omtanke till och samband med kultur och miljö.
Vad som inte många vet är att Vasaloppet arbetar kontinuerligt med just hållbarhet och förhåller sig sedan december år 2016 till en hållbarhetsstrategi som gäller fram till år 2022. De tre delar som ingår i hållbarhetsarbetet är miljöperspektivet, det sociala perspektivet samt det ekonomiska perspektivet som alla tre årligen ska följas upp för att resultat ska kunna utvärderas för ökad förståelse och förbättring.
På Vasaloppsarenan är målet att nolltolerans för nedskräpning ska fokuseras på för att bidra till en bättre miljö och sedan år 2006 är Vasaloppet miljömärkt av Håll Sverige Rent. Eftersom Vasaloppet är helt beroende av snö och därmed kyla så är just klimatfrågan extra viktig och miljöperspektivet innebär för Vasaloppet att just reducera sin påverkan på miljön. Detta försöker man göra genom kontrollering av val av transporter och drivmedel, effektivisering av snöläggning, större användning av miljövänliga maskiner samt undersökning av hur deltagarnas transport- och researrangemang ser ut. Då tusentals människor ska ta sig till och från arenan är det av stor betydelse att miljövänliga alternativ finns. Det är viktigt för Vasaloppet som en av världens största idrottsorganisatör att vara i framkant inom just miljöarbetet.
Gällande det sociala perspektivet så ligger fokus på att vara bidragande till den allmänna folkhälsan och även ta vara på föreningslivet vi har i Sverige och stärka det. Vasaloppet har som mål att nå ut till och attrahera så många som möjligt i samhället och därmed bredda sina målgrupper. Då funktionärerna som hjälper till vid alla olika lopp är nödvändiga och så viktiga för att loppen ska kunna genomföras så är det viktigt för Vasaloppet att påvisa hur mycket pengar som går tillbaka ut i föreningslivet och bidrar till ökade resurser där just för att få den volontärhjälp som behövs vid de olika loppen.
Produktutveckling och hållbart investerande är grunden i Vasaloppets ekonomiska perspektiv. Samarbeten med markägarna för Vasaloppsarenan är mycket viktiga och man utvärderar även om andra organisationer kan utnyttja arenan då den inte används av Vasaloppet. Produktutvecklingen är också viktig för att fortsätta ha nöjda deltagare och att Vasaloppet fortsätter vara attraktivt som varumärke och en viktig del i svenskt näringsliv.
Det första Vasaloppet gick av stapeln söndagen den 19:e mars år 1922, cirka en månad efter att förslaget om detta hade publicerats i Västmanlands Läns Tidning av chefredaktören Anders Pers från Mora. Tack vare sponsring från tidningen Dagens Nyheter med 1000 kronor så blev Anders Pers förslag till verklighet. Med 119 startande blev vinnaren av Vasaloppets första upplaga Norsjöpojken Ernst Alm, endast 22 år gammal, på sju timmar, 32 minuter och 49 sekunder. Han blev därmed inte bara den första segraren, utan även den yngsta genom tiderna.
Redan i andra upplagan av loppet, år 1923, deltog Margit Nordin som blev den första kvinnan att delta i Vasaloppet. Det dröjde dock bara till året efter innan kvinnor förbjöds att delta, vilket blev ett förbud som fanns kvar ända till år 1981 då det upphörde efter att fler och fler kvinnor började klä ut sig till män för att delta.