Märkeskläder är inte bara något som du ser inom vardagligt mode och fest. Även i sportens värld finns det några varumärken och designers som har lyckats bli större än andra. Det gäller inte minst när det kommer till ridsporten. Inom ridsporten finns det nämligen ett flertal varumärken som anses vara dyrare och lyxigare ridkläder.

Det råder en hel del delade meningar om huruvida märkeskläder i stallet är något att satsa på. Vill du köpa snygga och högkvalitativa märkeskläder till vardags finns det dock ett mycket stort och gediget utbud att välja mellan. Fördelen med att välja kläder som är lite dyrare och kommer från kändare tillverkare är att du kan vara säker på att du får en produkt som håller länge och som är tillverkad i ett bra material.

Populära varumärken inom ridsporten

Varför finns det då så delade meningar om just märkeskläder i stallet? Det beror helt enkelt på att stallgöra innebär en hel del smuts och är ett tufft jobb där dina kläder riskerar att förstöras. Vill man verkligen ha på sig sin dyra fina tröja när man ska mocka ut hästens bajs? Ja, det är trots allt upp till var och en att bestämma.

Vissa märken utmärker sig mer än andra. Några bra, men inte alltför dyra kläder, kommer bland annat från Hööks, Mountain Horse och John Whitaker. Detta är ett bra val för dig som vill hålla dig snygg och välklädd, men som inte vill lägga ut en förmögenhet. Är du däremot beredd att betala lite mer för dina ridkläder kan du kolla in märkena nedan.

• Equestrian Stockholm
• Maya Delorez
• PS of Sweden
• Pomme Equestrian
• Peak Performance

Hur mycket dina ridkläder ska kosta bestämmer bara du och din ekonomi. Många väljer t.ex. billigare ridkläder till vardags och satsar på lite finare plagg i samband med tävlingar eller uppvisningar.

Det finns mängder av program för de som vill satsa på att få en bra tid för Vasaloppet. Ett fullgott alternativ för de som tycker att det här med tidtagning är långt ifrån det viktigaste, är Öppet spår. Det är i princip allt som utgör Vasaloppet, men man slipper den största trängseln och behöver inte heller oroa sig för vilken startposition man har. Loppet går i exakt samma spår som Vasaloppet och utförs på ett identiskt vis med nio långa mil som ska genomföras på skidor. Här kommer tips på vad man kan göra för att förbereda sig.

Inte så platt som man kan tro

Vasaloppet, eller Öppet spår, är inte alls så platt som man kan tro. Det stämmer att den största backen är den som är precis i början. De flesta har säkert sett tv-bilderna med skidåkare som står och köar precis efter start. Denna första backe är inte särskilt jobbig fysisk, men mentalt är det ansträngande att tränga sig uppför den. Man vill helst bara få komma iväg, och att börja med en lång kö, där det är lätt att trampa på varandras skidor, kan vara lite påfrestande. Men väl på toppen väntar ett väldigt platt lopp, med få backar att ta sig uppför. Det finns dock ett par ställen där det både går utför och uppför. Därför bör man träna på att kunna ta sig uppför en brant backe, och att kunna stå på benen utför. När spåren blir sladdriga, särskilt de år temperaturen är på plussidan, måste man kunna åka utför i snömodd. Någon expert behöver man inte vara, men all erfarenhet är bättre än ingen, vilket man kommer uppskatta dagen det gäller.

Stakning, stakning och stakning

Armarna kommer ta en hel del stryk under de nio till elva timmarna de flesta är ute, under ett öppet spår. Man får bara skida på klassiskt vis, och för nybörjare är det armarna som kommer jobba så att man kommer framåt. Därför är det bra att träna stakning så mycket som det går. Att leta upp ett gym som har en stakningsmaskin (det kan finnas på simhallar) och köpa ett tiokort, är en bra investering. Att träna med en crosstrainer, är också ett riktigt bra alternativ. Har man råd kan man köpa en att ha hemma. Då har man ett riktigt bra träningsverktyg. Styrketräning för överkroppen är överlag ett bra tips, även om skidåkning är den bästa träningen förstås. Så förutom att skida så mycket snön tillåter där man bor (ju mer desto bättre) kan man satsa på följande:

• Styrketräning av hela kroppen, särskilt triceps (baksida armar) en gång i veckan.
• Stakningsmaskin, en gång i veckan, ex: 3×20 min.
• Gå med stavar i uppförsbackar.
• Riktigt långa promenader (2-3 timmar) ett par gånger per månad.
• Dagliga promenader eller joggingturer.
• Träna med en crosstrainer hemma.

Även om Vasaloppet innebär en hel del träning på skidor, behöver de flesta även träna upp sig på andra sätt. Det är långt ifrån alla i vårt avlånga land som har tillgång till snö i tillräckliga mängder, och rullskidor passar inte heller att använda. Löpning kan vara ett bra komplement, om inte annat för att bibehålla konditionen man byggt upp, då man befinner sig på ställen där exempelvis rullskidor är svåra att nyttja. Både cykling och simning kan även det utgöra en bra alternativträning, när sommaren är som varmast.

Löpning och cykling

Använder man löpning i sin uppbyggnadsfas, bör man träna som långdistanslöparna. Man kan dock med fördel lägga in en hel del backträning. Många använder även stavar när de tränar i backe, och att gå med långa kliv uppför en sommarstängd slalombacke, ger även en hel del armträning. När det kommer till löpningen bör man satsa på långa löprundor där man ökar på mängden med maximalt 10 procent i veckan. Detta gör man för att undvika skador. Satsar man på cykel som alternativträning, bör man investera i en bra sådan. Dessutom kan det vara klokt med ett smart och stabilt cykellås om man satsat en mindre förmögenhet på en racingcykel.

Bygga upp kroppen

Man bör ha omkring tre nyckelpass med kvalitetsträning varje vecka. Det är viktigt att komma ihåg att hårdare träning alltid kräver 1-3 dagar av vila eller lättare träning. Man kan med fördel under ett par veckors tid varva löpning, cykling och simning, särskilt då det är långt kvar till vintern. Istället för att sörja den uteblivna skidträningen, kan man passa på att bygga upp kroppen. Alternativträningen kan verka skadeförebyggande och ge extra stimulans till kroppen att öka både i styrka och allmän kondition.

Känner du till Olle Jansson från Trollhättan? Nej, det är det kanske inte många som gör. Det är i alla fall Olle som innehar rekordet för tidernas sämsta tid i Vasaloppet. Ett rekord som stått sig sedan Olles deltagande 1973, då han tog sig runt på tiden 13 timmar och 24 minuter. Det är en tid som inte går att slå idag, om någon nu skulle vilja det, eftersom man sedan en tid tillbaka stänger området för målgången 20.15.

Det finns dock en kvinnlig deltagare som kommit nära att slå Olles rekord. Inger Fransson, som deltog 2012, gick i mål som jumbo efter cirka 12 timmar i Vasaloppsspåret. Frågan är om Inger och Olle ser tillbaka på sina prestationer med glädje eller vånda?

Folkfesten runtomkring

Även om själva loppet säkert är en pina för många kan man inte säga annat än att Vasaloppet har utvecklats till en riktig folkfest. Då pratar vi inte bara om alla svenskar som bänkar sig framför tv:n första söndagen i mars, men också om alla som följer åkarna längs spåret samt alla aktiviteter och evenemang som anordnas inför och i samband med Vasaloppet.

Den som vill kan nämligen börja redan i januari. Under hela januari och februari pågår evenemang över hela Sverige som syftar till att förbereda deltagarna inför själva loppet. Det är mycket att tänka på, oavsett om man ska delta eller vara publik, i denna gigantiska skidtävling. För publiken gäller det att klä sig rätt och ta med mycket mat och dryck och för företag är det ett ypperligt tillfälle att göra reklam genom att exempelvis dela ut en personlig mugg, ett sittunderlag eller Tablettask med tryck eller liknande.

Exempel på evenemang inför Vasaloppet

16-19 januari : Vasaloppsläger i Sälen – Vasaloppscoachen Mattias Svahn och stjärnkocken Melker Andersson hjälper till att slipa åktekniken och matlagningen.

25-26 januari : Fri åkning i Vasaloppsspåret i Moraparken som anordnas av Aktiv Sports varje helg inför Vasaloppsveckan.

21-23 februari: Vasaloppet 30 – ett 30 kilometer långt motionslopp för alla åldrar som startar i Oxberg och slutar i Mora. Vasaloppets vintervecka invigs i Älvdalens kyrka med kröning av årets kransmas och med underhållning av lokala musiker.

22 februari: Tjejvasan – ett 30 kilometer långt skidlopp för kvinnor som körs mellan Oxberg och Mora. Prisutdelning på stora scenen i Mora och på eftermiddagen/kvällen erbjuds After Ski.

23 februari : Öppet Spår – ett 90 kilometer långt motionslopp för både damer och herrar med start i Sälen och avslut i Mora. I samband med Öppet Spår körs även Ungdomsvasan, ett skidlopp för alla mellan

11 och 16 år.

28 februari: Nattvasan 90 och Nattvasan 45 – två så kallade parlopp, 90 respektive 45 kilometer långa. Starten går i Oxberg och målgången sker i Mora.

1 mars: Vasaloppet – världens största långlopp, körs i 90 kilometer mellan Sälen och Mora och följs av såväl tv-kameror som publik på plats. Prisutdelning sker på stora scenen och på kvällen erbjuds After Ski.

Vintern närmar sig och detta innebär att även skidsäsongen är på ingång. Detta är något som många människor ser fram emot, då det är väldigt populärt att åka skidor i Sverige. Det är både populärt att åka utför och längdskidor, vilket i sin tur har gjort att skidsporten blivit väldigt stor och framgångsrik. En del åker dock endast för att de tycker att det är kul, de ser det som ett bra sätt att träna sin motion på. Trots detta vill en del ha lite mer spänning och väljer att delta i olika lopp som arrangeras, och ett av dessa är Vasaloppet. Detta långlopp på skidor är världens längsta och arrangeras en gång om året. Både proffs och amatörer får lov att delta.

Vasaloppets historia

Det första Vasaloppet arrangerades år 1922 och sedan dess har mer än en och en halv miljon människor deltagit i loppet. År 1922 var dock inte första gången som någon åkte loppet, utan det åktes redan 400 år tidigare av Gustav Vasa. Han flydde från den danska kungens soldater och den sträcka som han åkte är idag uppkallad efter honom. Detta lopp åks nu årligen av hundra om inte tusentals personer.

Vasaloppet sträcker sig mellan Sälen och Mora och hela sträckan är totalt 90 kilometer lång. Vasaloppet arrangeras ideellt av två föreningar, IFK Mora och Sälens IF. Vasaloppet sänds på tv varje år så att hela Sverige kan följa med i loppets gång, även om alla inte kan närvara på plats.

Att Vasaloppet sänds på tv har gjort att företag och kändisar börjat delta för att göra unik reklam. Skidåkarna bär kläder som har företagets namn på sig och många åskådare kommer från deras familjer. Detta har gjort att man kan beskåda ett antal reklamskyltar längs med vägen. En del väljer att använda sig av en tygvepa, där de trycker ett roligt budskap tillsammans med företagets namn. Denna visas sedan upp för skidåkarna och de andra åskådarna under Vasaloppet.

Rolig fakta om Vasaloppet

Under Vasaloppets gång finns det olika delmål uppsatta och på dessa kan man stanna för att pausa eller dricka blåbärssoppa. Det finns även de personer som kan hjälpa folk med att valla skidorna vid dessa delmål. De flesta väljer dock att stanna för att dricka blåbärssoppa. Arrangörerna av Vasaloppet har räknat ut att varje deltagare i snitt dricker cirka 0,7 liter av blåbärssoppan. Till följd av detta drack alla deltagare 38 700 liter blåbärssoppa under tävlingens gång år 2018.

En annan rolig sak att veta är hur mycket prispengar vinnaren får. Först måste dock nämnas att tävlingen delas upp i två, en för damer och en för herrar. Vardera vinnare i de olika kategorierna får en vinstsumma på 95 000 kronor samt en trofé, kyss och en krans.

Populärt bland kändisar

Vasaloppet har på senare år blivit väldigt kändistätt. År 2019 deltog bland annat Sveriges prins, detta eftersom det är en tradition inom kungafamiljen att ha åkt Vasaloppet. Det deltog dock fler kända personer än prinsen och en del av dessa åker för att samla in pengar till välgörenhet.

Den första söndagen i mars är det dags. Då är det dagen för Vasaloppet! Dagen då stora delar av Sverige sätter på sig längdskidorna och beger sig ut i snön för att ta sig runt 90 kilometer. Här är allt du behöver veta inför loppet!

Bakgrund

Vasaloppet sker varje år den första söndagen i mars. Loppet är 90 kilometer långt och går från Berga By i Sälen till Mora i Dalarna i Sverige. Det allra första tävlingsloppet skedde redan 1922., vilket gör det till det äldsta i världen.

Vasaloppet har fått sitt namn av den svenske kungen Gustav Vasa. Den svenske monarken flydde år 1520 undan den danske kungens soldater och tog sig då på skidor delar av den sträcka som Vasaloppet i dag utgör. Gustav Vasa, som då hette Gustav Eriksson, var då 24 år gammal. Han ska längs sin flyktväg ha uppmanat de svenska bönderna till uppror mot den danske kungen. Flykten slutade vid Mora kyrka, då Gustav Vasa höll ett brandtal till massorna.

Om dagens Vasalopp

Idén till nutidens Vasalopp föddes av Anders Pers från Mora. Han lanserade sin plan 1922 i Westmalands Läns tidning. Inte kunde han då ana hur stort och välkänt loppet skulle bli! Första året deltog 136 personer. Detta kan jämföras med att till år 2018 inkom det totalt 15 800 anmälningar.

Det svenska loppet är i dag alltså väldigt populärt. Och för den som vill delta är det viktigt att vara snabb med anmälan – i bland tar platsen slut till det kommande året precis efter nuvarande årets Vasalopp har avslutats.

Anmälningsavgiften är 1740 svenska kronor och deltagarna måste vara över 19 år. Totalt får 15 800 personer anmäla sig till loppet. Enligt arrangörerna av loppet är banan längs blandad terräng med plan mark och kuperad terräng. Det krävs alltså en allsidig skidåkare för att ta sig runt. Många är endast med för att de tycker att det är roligt eller som en personlig utmaning att ta sig runt. Vissa gör en rolig grej av tävlingen och åker skidor i en rolig utklädning från partykungen.se eller någon annan butik för utklädnad. För andra är det självklart en viktig tävling. 2018 vann norrmannen Andreas Nygaard herrarnas klass och damernas vanns av Lina Korsgren.

Del av svenska klassikern

Vasaloppet är en del av den så kallade svenska klassikern eller bara klassikern. Den svenska klassikern är kombinationen av fyra svenska långlopp och har funnits sedan 1972 och anses av många vara ett kraftprov som måste göras. För att klara detta ska man ha genomfört de fyra loppen under ett år. Tävlingarna som ska klaras av är Vasaloppet, Vättenrundan, Vansbrosimningen och Lidingöloppet. Den som tävlar måste alltså klara av skidåkning, långdistanslöpning, cykling och simning. Det passar alltså den som gillar ordentliga utmaningar!