Hemsida

Vasaloppet bjuder inte bara in skidåkare och cyklister till tävlingar och motion – sedan 2014 finns även en rad olika möjligheter för alla löpare därute.

• Ultravasan 90 – Här är det 90 kilometeras terränglöpning från Sälen till Mora som gäller. För detta tävlingslopp måste man ha fyllt eller ska fylla 19 år det år loppet genomförs och deltagarna har 15 timmar på sig att genomföra loppet.
• Ultravasan 45 – Detta tävlingslopp går från Oxberg till Mora med 45 kilometer terränglöpning. Åldersgränsen är även här 19 år och deltagarna har 11 timmar på sig att genomföra loppet.
• Vasastafetten – Motionslopp och folkfest sedan 1991! Detta terränglopp mellan Sälen och Mora på 90 kilometer är ett laglopp för tio personer per lag. Sträckan delas upp mellan lagmedlemmarna där den kortaste sträckan är 4,5 kilometer jämfört med den längsta på 14,3 kilometer.
• Vasakvartetten – Helt nytt terränglopp för löpare som vill delta i fyrmannalag, första upplagan kommer att gå den 19:e augusti 2017. Detta är alltså ett motionslopp på 90 kilometer från Sälen till Mora som delas upp i fyra delsträckor mellan varje lags fyra medlemmar. Deltagare måste här ha fyllt eller ska fylla 17 år det år loppet genomförs.

Om man föredrar att cykla framför skidåkning, eller helt enkelt gillar båda, så finns en mängd cykellopp att välja mellan hos Vasaloppet.

• Cykelvasan 90 – Tävlingslopp går från Sälen till Mora med 94 kilometer mountainbike på skogsväg, grus och asfalt. Deltagare måste ha fyllt eller fylla 12 år det år loppet genomförs.
• Cykelvasan Öppet spår – Det enda som skiljer detta lopp från Cykelvasan 90 är att det inte är en tävling utan endast ett motionslopp för alla som vill och kan över 12 år.
• Cykelvasan 45 – Motionslopp med 45 kilometer Mountainbike från Oxberg till Mora som även detta går på skogsväg, grus och asfalt. Åldersgränsen 12 år gäller även här.

Cykelvasan 30 – 32 kilometer Mountainbike i motionslopp från Oxberg till Mora. Ett lopp som passar många då åldersgränsen endast är 8 år.

• Ungdomscykelvasan – Mountainbiketävling som också går från Oxberg till Mora. 32 kilometer långt cykellopp för ungdomar mellan 11 och 16 år.
• Cykelvasasprinten – Uppvisningslopp där inbjudna elitcyklister tävlar i en dam- och herrklass i en kort och teknisk bana på 1 kilometer. De cirka 20 deltagarna delas upp i tre heat för att sedan i varje heat tävla om två platser till finalen.

Vasaloppet består inte längre av ett enda skidlopp, idag finns det en uppsjö av olika skidlopp för att så många som möjligt ska kunna delta.

• Vasaloppet – den ursprungliga tävlingen som går från Sälen till Mora med 90 kilometer klassisk stil. Individuellt tävlingslopp där deltagaren ska ha fyllt eller fyller 19 år det år loppet genomförs.
• Nattvasan – Detta motionslopp går också från Sälen till Mora men är ett parlopp med 90 kilometer fristil, skejt eller klassisk stil. Här ska deltagarna ha fyllt eller fylla 17 år det år loppet genomförs.
• Öppet spår söndag – Detta motionslopp fungerar på samma sätt som Vasaloppet, enda skillnaden är att det inte är någon tävling och åldersgränsen är 17 år.
• Öppet spår måndag – Likadant som Öppet spår söndag.
• Stafettvasan – Motionslopp som går från Sälen till Mora med 90 kilometer klassisk stil i femmannalag där varje deltagare tar varsin sträcka. Här är åldersgränsen endast 12 år.
• Tjejvasan – Detta är världens största skidlopp för kvinnor och går från Oxberg till Mora med 30 kilometer klassisk stil. Deltagare kan välja att tävla eller bara motionera och åldersgräns är 17 år.
• Halvvasan – Motionslopp som går från Oxberg till Mora med en liten omväg så sträckan blir 45 kilometer och åks i klassisk stil. Även här är åldersgränsen 17 år.
• Kortvasan – Ännu ett motionslopp som går raka vägen från Oxberg till Mora med 30 kilometer klassisk stil för alla som vill och kan över 12 år.
• Ungdomsvasan – Tävlingslopp för barn och ungdomar mellan 9 och 16 år som beroende på ålder åker 3, 5, 7 eller 9 kilometer klassisk stil med start i Mora skidstadion och slut i Mora målportal.
• Blåbärsloppet – Motionslopp som även passar nybörjare. Går mellan kontrollen Eldris och Mora målportal med 9 kilometer klassisk stil. Åldersgräns är 8 år.

Vasaloppet har genom åren kommit att utvecklas till en stor organisation. I Vasaloppets vision  ligger vikten vid att man vill inspirera till individuell aktivitet men även ett starkt föreningsliv med omtanke till och samband med kultur och miljö.

Vad som inte många vet är att Vasaloppet arbetar kontinuerligt med just hållbarhet och förhåller sig sedan december år 2016 till en hållbarhetsstrategi som gäller fram till år 2022. De tre delar som ingår i hållbarhetsarbetet är miljöperspektivet, det sociala perspektivet samt det ekonomiska perspektivet som alla tre årligen ska följas upp för att resultat ska kunna utvärderas för ökad förståelse och förbättring.

På Vasaloppsarenan är målet att nolltolerans för nedskräpning ska fokuseras på för att bidra till en bättre miljö och sedan år 2006 är Vasaloppet miljömärkt av Håll Sverige Rent. Eftersom Vasaloppet är helt beroende av snö och därmed kyla så är just klimatfrågan extra viktig och miljöperspektivet innebär för Vasaloppet att just reducera sin påverkan på miljön. Detta försöker man göra genom kontrollering av val av transporter och drivmedel, effektivisering av snöläggning, större användning av miljövänliga maskiner samt undersökning av hur deltagarnas transport- och researrangemang ser ut. Då tusentals människor ska ta sig till och från arenan är det av stor betydelse att miljövänliga alternativ finns. Det är viktigt för Vasaloppet som en av världens största idrottsorganisatör att vara i framkant inom just miljöarbetet.

Gällande det sociala perspektivet så ligger fokus på att vara bidragande till den allmänna folkhälsan och även ta vara på föreningslivet vi har i Sverige och stärka det. Vasaloppet har som mål att nå ut till och attrahera så många som möjligt i samhället och därmed bredda sina målgrupper. Då funktionärerna som hjälper till vid alla olika lopp är nödvändiga och så viktiga för att loppen ska kunna genomföras så är det viktigt för Vasaloppet att påvisa hur mycket pengar som går tillbaka ut i föreningslivet och bidrar till ökade resurser där just för att få den volontärhjälp som behövs vid de olika loppen.

Produktutveckling och hållbart investerande är grunden i Vasaloppets ekonomiska perspektiv. Samarbeten med markägarna för Vasaloppsarenan är mycket viktiga och man utvärderar även om andra organisationer kan utnyttja arenan då den inte används av Vasaloppet. Produktutvecklingen är också viktig för att fortsätta ha nöjda deltagare och att Vasaloppet fortsätter vara attraktivt som varumärke och en viktig del i svenskt näringsliv.

När Gustav Eriksson (Gustav Vasa) år 1520 flydde från den dåvarande danske kungen Kristian II:s soldater kunde han knappast ana att sträckan han åkte mellan Sälen och Mora skulle bli inspirationen till idag världens största långlopp på längdskidor och även världens äldsta lopp – Vasaloppet.

Det första Vasaloppet gick av stapeln söndagen den 19:e mars år 1922, cirka en månad efter att förslaget om detta hade publicerats i Västmanlands Läns Tidning av chefredaktören Anders Pers från Mora. Tack vare sponsring från tidningen Dagens Nyheter med 1000 kronor så blev Anders Pers förslag till verklighet. Med 119 startande blev vinnaren av Vasaloppets första upplaga Norsjöpojken Ernst Alm, endast 22 år gammal, på sju timmar, 32 minuter och 49 sekunder. Han blev därmed inte bara den första segraren, utan även den yngsta genom tiderna.

Vasaloppet år 1922 blev alltså starten för en lång tradition, och genom tiderna har loppet genomförts alla år utom tre gånger – 1934 på grund av för få personer anmälda samt 1932 och 1990 på grund av för lite snö. Det tog dock många år innan skidloppet blev mer populärt, inte förrän år 1959 hade loppet fler än 1 000 startande. Efter det ökade antalet i snabbare takt med över 6 000 startande år 1966 och över 10 000 startande år 1977. De senaste 15 åren har antalet startande varit relativt lika, det har pendlat mellan cirka 13 000 och 15 709 personer, den senare siffran är den högsta i historien och året var 2010.

Redan i andra upplagan av loppet, år 1923, deltog Margit Nordin som blev den första kvinnan att delta i Vasaloppet. Det dröjde dock bara till året efter innan kvinnor förbjöds att delta, vilket blev ett förbud som fanns kvar ända till år 1981 då det upphörde efter att fler och fler kvinnor började klä ut sig till män för att delta.

Sedan starten 1922 har den snabbaste åktiden mer än halverats. Jörgen Brink gick år 2012 i mål på tiden 3 timmar, 38 minuter och 41 sekunder, motsvarande en medelhastighet på nästan 25 kilometer per timme. De tio snabbaste tiderna genom historien innehas av sex svenskar, tre norrmän och en schweizare. Dessa tio lopp har genomförts mellan år 1983 och år 2017 och ligger alla under tiden 4 timmar.

Vasaloppet är alltså ett skidlopp med lång historia och med många traditioner. Loppet genomförs alltid den första söndagen i mars (med undantag 2015 då det anordnades andra söndagen i mars) och tradition är också att just innan målgång väntar en så kallad kranskulla, en kvinna som hänger en krans kring den segrandes hals, vilket segraren sedan åker i mål med. Vasaloppet åks i klassisk stil och människor från hela världen är välkomna att delta i vad som har blivit en riktig folkfest.