Världens längsta långlopp på skidor

Vintern närmar sig och detta innebär att även skidsäsongen är på ingång. Detta är något som många människor ser fram emot, då det är väldigt populärt att åka skidor i Sverige. Det är både populärt att åka utför och längdskidor, vilket i sin tur har gjort att skidsporten blivit väldigt stor och framgångsrik. En del åker dock endast för att de tycker att det är kul, de ser det som ett bra sätt att träna sin motion på. Trots detta vill en del ha lite mer spänning och väljer att delta i olika lopp som arrangeras, och ett av dessa är Vasaloppet. Detta långlopp på skidor är världens längsta och arrangeras en gång om året. Både proffs och amatörer får lov att delta.

Vasaloppets historia

Det första Vasaloppet arrangerades år 1922 och sedan dess har mer än en och en halv miljon människor deltagit i loppet. År 1922 var dock inte första gången som någon åkte loppet, utan det åktes redan 400 år tidigare av Gustav Vasa. Han flydde från den danska kungens soldater och den sträcka som han åkte är idag uppkallad efter honom. Detta lopp åks nu årligen av hundra om inte tusentals personer.

Vasaloppet sträcker sig mellan Sälen och Mora och hela sträckan är totalt 90 kilometer lång. Vasaloppet arrangeras ideellt av två föreningar, IFK Mora och Sälens IF. Vasaloppet sänds på tv varje år så att hela Sverige kan följa med i loppets gång, även om alla inte kan närvara på plats.

Att Vasaloppet sänds på tv har gjort att företag och kändisar börjat delta för att göra unik reklam. Skidåkarna bär kläder som har företagets namn på sig och många åskådare kommer från deras familjer. Detta har gjort att man kan beskåda ett antal reklamskyltar längs med vägen. En del väljer att använda sig av en tygvepa, där de trycker ett roligt budskap tillsammans med företagets namn. Denna visas sedan upp för skidåkarna och de andra åskådarna under Vasaloppet.

Rolig fakta om Vasaloppet

Under Vasaloppets gång finns det olika delmål uppsatta och på dessa kan man stanna för att pausa eller dricka blåbärssoppa. Det finns även de personer som kan hjälpa folk med att valla skidorna vid dessa delmål. De flesta väljer dock att stanna för att dricka blåbärssoppa. Arrangörerna av Vasaloppet har räknat ut att varje deltagare i snitt dricker cirka 0,7 liter av blåbärssoppan. Till följd av detta drack alla deltagare 38 700 liter blåbärssoppa under tävlingens gång år 2018.

En annan rolig sak att veta är hur mycket prispengar vinnaren får. Först måste dock nämnas att tävlingen delas upp i två, en för damer och en för herrar. Vardera vinnare i de olika kategorierna får en vinstsumma på 95 000 kronor samt en trofé, kyss och en krans.

Populärt bland kändisar

Vasaloppet har på senare år blivit väldigt kändistätt. År 2019 deltog bland annat Sveriges prins, detta eftersom det är en tradition inom kungafamiljen att ha åkt Vasaloppet. Det deltog dock fler kända personer än prinsen och en del av dessa åker för att samla in pengar till välgörenhet.

Om Vasaloppet

Den första söndagen i mars är det dags. Då är det dagen för Vasaloppet! Dagen då stora delar av Sverige sätter på sig längdskidorna och beger sig ut i snön för att ta sig runt 90 kilometer. Här är allt du behöver veta inför loppet!

Bakgrund

Vasaloppet sker varje år den första söndagen i mars. Loppet är 90 kilometer långt och går från Berga By i Sälen till Mora i Dalarna i Sverige. Det allra första tävlingsloppet skedde redan 1922., vilket gör det till det äldsta i världen.

Vasaloppet har fått sitt namn av den svenske kungen Gustav Vasa. Den svenske monarken flydde år 1520 undan den danske kungens soldater och tog sig då på skidor delar av den sträcka som Vasaloppet i dag utgör. Gustav Vasa, som då hette Gustav Eriksson, var då 24 år gammal. Han ska längs sin flyktväg ha uppmanat de svenska bönderna till uppror mot den danske kungen. Flykten slutade vid Mora kyrka, då Gustav Vasa höll ett brandtal till massorna.

Om dagens Vasalopp

Idén till nutidens Vasalopp föddes av Anders Pers från Mora. Han lanserade sin plan 1922 i Westmalands Läns tidning. Inte kunde han då ana hur stort och välkänt loppet skulle bli! Första året deltog 136 personer. Detta kan jämföras med att till år 2018 inkom det totalt 15 800 anmälningar.

Det svenska loppet är i dag alltså väldigt populärt. Och för den som vill delta är det viktigt att vara snabb med anmälan – i bland tar platsen slut till det kommande året precis efter nuvarande årets Vasalopp har avslutats.

Anmälningsavgiften är 1740 svenska kronor och deltagarna måste vara över 19 år. Totalt får 15 800 personer anmäla sig till loppet. Enligt arrangörerna av loppet är banan längs blandad terräng med plan mark och kuperad terräng. Det krävs alltså en allsidig skidåkare för att ta sig runt. Många är endast med för att de tycker att det är roligt eller som en personlig utmaning att ta sig runt. Vissa gör en rolig grej av tävlingen och åker skidor i en rolig utklädning från partykungen.se eller någon annan butik för utklädnad. För andra är det självklart en viktig tävling. 2018 vann norrmannen Andreas Nygaard herrarnas klass och damernas vanns av Lina Korsgren.

Del av svenska klassikern

Vasaloppet är en del av den så kallade svenska klassikern eller bara klassikern. Den svenska klassikern är kombinationen av fyra svenska långlopp och har funnits sedan 1972 och anses av många vara ett kraftprov som måste göras. För att klara detta ska man ha genomfört de fyra loppen under ett år. Tävlingarna som ska klaras av är Vasaloppet, Vättenrundan, Vansbrosimningen och Lidingöloppet. Den som tävlar måste alltså klara av skidåkning, långdistanslöpning, cykling och simning. Det passar alltså den som gillar ordentliga utmaningar!

Resa till och från Vasaloppet

Under Vasaloppsveckan är det många som besöker området runt Sälen och Mora. Nästan 70 000 personer deltog i loppet 2018, men utöver skidåkarna var många funktionärer, familjemedlemmar, media och andra skidintresserade på plats. De flesta som ska delta i Vasaloppet vet att de behöver boka boende i god tid. Det är dock lätt att glömma bort att det är bra att även planera resan dit och hem i lika god tid. Här är några förslag på hur du kan ta dig dit.

Tåg

Att resa med tåg är ett smidigt och billigt sätt, förutsatt att man bokar biljett i god tid. Både SJ och Snälltåget trafikerar sträckan till Mora. Därifrån tar många bussen till starten i Oxberg eller Sälen. Snälltåget har ett eget tåg som går från Malmö via Göteborg eller Stockholm som tar dig upp till Mora och med buss vidare till starten. Du får då din nummerbiljett redan på tåget och är redo för start när du kommer fram. Efter att du kommit i mål tar tåget dig hem igen. Förutom att det är enkelt att resa med tåg, är det en speciell känsla att resa tillsammans med andra som har samma mål som du: att åka skidor i Gustav Vasas fotspår. Snälltåget går till Vasaloppet och till tjejvasan varje vinter.

Flyg

Om du bor långt bort eller om tåg inte är ett alternativ, kan du flyga till Mora. Om du till exempel bor på Gotland kan du ta flyg Stockholm Visby och sedan från Stockholm till Mora. Bor du utomlands kan flyg också vara ett bra alternativ då en tågresa annars skulle bli för lång. Det är viktigt att boka flyg med god framförhållning.

Buss

Att åka buss till starten kan ta lite tid beroende på hur lång resväg du har, men det är oftast det mest prisvärda alternativet. Direktbussar avgår från flera orter, bland annat från Malmö, Göteborg och Stockholm. Många lokala skidklubbar ordnar dessutom med egna bussresor.

Bil

Många tycker att bil är det mest flexibla alternativet, men tänk på att det är många som tänker likadant och det är mycket trafik på vägarna mot Mora och Sälen. Se till att vara ute i god tid och kör försiktigt. Om du inte har en egen bil kan du samåka med andra skidåkare. Du hittar dem via Skjutsgruppen.

Skidor

De riktigt tuffa skidåkarna tar förstås skidorna från hemmet via starten och hela vägen i mål.

Gustav Vasa

Gustav Eriksson av den kungliga ätten Vasa föddes förmodligen den 12 maj 1496 i Uppland. Han var son till riddaren och riksrådet Erik Johansson och hans hustru Cecilia Månsdotter. Gustav Vasa hade titeln Riksföreståndare mellan 1521 och 1523 och därefter var han kung över Sverige mellan 1523 och fram till son död år 1560. För gemene man är han dock kanske mest känd för sin skidfärd som ligger till grund för dagens Vasalopp. Jagad av kung Kristians män sägs Gustav Vasa ha åkt åtminstone delar av dagens Vasalopp på skidor under sin flykt.

Hus i vinterlandskap

År 1521 efter att Gustav Vasa förgäves försökt övertala folket i Dalarna att gripa till vapen startade han sin färd på skidor från Mora. En tid efter att han givit sig i väg nåddes dalmasarna av nyheter om Stockholms blodbad och de ångrade då att de inte lyssnat till Gustav Vasa. De skickade ut sin bästa skidåkare för att hinna ikapp honom och övertala honom att komma tillbaka och bli deras ledare. Som vi alla vet slutade historien lyckligt, skidåkarna hann ikapp Gustav Vasa och han återvände till Mora där han valdes till Dalarnas hövitsman. Gustav Vasa kunde inte köra sträckan i en bekväm Outlander men man vet att han fick lift med ett hölass en bit under sin flykt.

Lite drygt 400 år senare fick Anders Pers från Mora idén om att införa ett skidlopp till Gustav Vasas minne. Hans tanke var att kombinera Gustav Vasas flykt mot Norge med sitt intresse för skidåkning. Hans idé vann gehör och IFK Mora nappade på förslaget och beslutade att man skulle köra ett försökslopp för att se om det gick ihop sig ekonomiskt. Den förste som anmälde sig till Vasaloppet var Karlstad-sonen Carl Emmanuel Berg och totalt kom det in 136 anmälningar till det första Vasaloppet som kördes den 19 mars 1922.

Tre par skidor

När tävlingen gick av stapeln 2017 gjorde två Gustav Vasa-kopior succé i Vasaloppet. Det var Peter Nilsson och Björn Mortensen som genomförde det klassiska loppet utklädda till Gustav Vasa. De klädde ut sig på detta vis för att nå ut med sitt viktiga budskap om organdonation och rönte så stor uppmärksamhet att de även ombads upprepa sin bragd 2018. När de åker Vasaloppet kallar de sig vid de mer kungliga namnen Gustav Peter och Gustav Björn.

Vasaloppsvinnaren Jörgen Brink

Den 10 Mars 1974 föddes en liten pojke i den lilla tätorten Delsbo som ligger i Hälsingland och han fick namnet Jörgen Brink. Jörgens intresse var skidåkning och det var året 2003 som hans namn började synas. Intresset för skidåkning fick han genom sin mamma Kerstin som var bra på att åka skidor och de var ofta ute i spåren tillsammans. Den som skötte vallningen av skidorna var hans pappa Håkan som dessförinnan hade spelat fotboll. Man kan med gott samvete säga att idrottsintresset inom familjen var det som satte igång glöden inom Jörgen och drev honom att fortsätta och det är vi tacksamma för.

Avgaser kan skada hälsan för de som är ute och tränar och tävlar, men elbilar släpper inte ut avgaser och det gäller även i Italien. År 2003 tog han tre bronsmedaljer vid världsmästerskapen som gick i Italien, närmare bestämt Val di Fiemme . Det var två dubbeljakter där Per Elofsson kom etta i 1+1 milen och i den sista som var 5 milen, körde han tillsammans med Anders Södergren som kom tvåa. I stafetten körde han tillsammans med Per och Anders, samt Mathias Fredriksson. De låg först med 25 sekunder då Jörgen tog över och med bara 3 km kvar trodde alla att Sverige skulle vinna då de ledde med 20 sekunder.

En skidåkare i spåren

Det var 14 år sedan som Sverige hade vunnit och detta kunde bli ett nytt VM-stafettguld, men så blev det inte. Tysken Axel Teichmann och Normannen Thomas Alsgaard passerade Jörgen som mer eller mindre hade säckat i hop. Vad hade hänt? På något vis lyckades han ta sig i mål och Svenskarna kom på tredje plats, Tyskland på andra och Norge på första plats.

Vad var det som hade hänt?

Många var besvikna och menade att Jörgen hade svikit Sverige och skickade hatbrev. Det fanns även många som stöttade honom och skrev tröstande brev och tio år senare berättade han vad som hade hänt. I spåret började han få hjärtrusning vilket innebar att det slog snabbare men fick inget syre, vilket gjorde att han fick syrebrist och sedan blev det ett tvärstopp för honom. Han hade känt av detta sedan år 1999 men det var senare under åren som det blev värre.

En bild på skidspår

Jörgen Brink deltog i andra tävlingar och två av dem var OS som gick i Lake City år 2002 och Turin år 2006. Han kom som bäst på 24:de plats i de tre lopp han deltog i. Han har två segrar från världscupens längdåkning där den ena var stafett i Falun och en 3 mil i Otepää, Estland.

Vasaloppet är några av de tävlingar som han också har deltagit i. År 2010 vanna han Vasaloppet i Mora efter hård träning och det var han väl värd. Han har även deltagit i Svenska mästerskap i längdskidåkning och skidskytte. Petter Northug har ofta sina små kommentarer efter det som hände år 2003 då Jörgen säckade ihop, men allt bara på skoj. Frågan är vilka tankar som snurrade runt i huvudet när Brink vann över Northug i det 54 kilometer långa loppet Birkebeinerrennet. Northug kom på 97:de plats och Norrmannen Andreas Nygaard vann, då Petter hade det tungt i spåret.

Vad händer om man vinner Vasaloppet?

Vasaloppet är ju en av de största utmaningarna man kan företa sig. Att åka det klassiska loppet med start i Berga By i Sälen och 90 kilometer senare gå i mål i Mora i Dalarna är en dröm för många. Vasaloppet räknas som världens äldsta och längsta skidlopp sett till antalet anmälningar. Men vad händer om man skulle vinna Vasaloppet? Bara känslan av att vara först i mål är ju helt ofattbar, att man sedan vinner hela 94 000 kronor förutom äran gör ju inte saken sämre. Det skulle helt klart vara värt alla timmar i spåret och efteråt kan man ju lyxa till det med en privatchaufför Stockholm, för det är man både värd och har råd till.

Skidåkare på tur i skogen

En annan lite tråkigare aspekt på det populära loppet är ju problemet med nedskräpning. Spåret ligger i ett naturreservat och det är ju enligt lag förbjudet att skräpa ner. Vasaloppet har länge arbetat för att minska nedskräpningen men det har inte fått önskad effekt. Från och med 2017 har man dock tagit ett nytt krafttag för att få rätsida på problemet. Då införde man nämligen ett tidsstraff för nedskräpning och det har gett goda resultat hittills. Tidsstraffet gäller för alla deltagare i samtliga klasser och ger ett tidstillägg på 15 minuter om man kastar skräp på otillåtna platser. Längs hela spåret finns soptunnor utställda vid de sju olika Vasaloppskontrollerna och mellan varje kontroll finns även sju skräpzoner. Dessa markeras tydligt och åkarna informeras via skyltar när nästa skräpzon kommer. Man får också slänga skräp om man vet att till exempel en anhörig plockar upp det man kastat. Att regeln efterföljs kontrolleras av personal med kameror längs hela spåret och nedskräpningen har minskat drastiskt tack vare den här nya regeln.

En bortkastad läskburk