Resa till och från Vasaloppet

Under Vasaloppsveckan är det många som besöker området runt Sälen och Mora. Nästan 70 000 personer deltog i loppet 2018, men utöver skidåkarna var många funktionärer, familjemedlemmar, media och andra skidintresserade på plats. De flesta som ska delta i Vasaloppet vet att de behöver boka boende i god tid. Det är dock lätt att glömma bort att det är bra att även planera resan dit och hem i lika god tid. Här är några förslag på hur du kan ta dig dit.

Tåg

Att resa med tåg är ett smidigt och billigt sätt, förutsatt att man bokar biljett i god tid. Både SJ och Snälltåget trafikerar sträckan till Mora. Därifrån tar många bussen till starten i Oxberg eller Sälen. Snälltåget har ett eget tåg som går från Malmö via Göteborg eller Stockholm som tar dig upp till Mora och med buss vidare till starten. Du får då din nummerbiljett redan på tåget och är redo för start när du kommer fram. Efter att du kommit i mål tar tåget dig hem igen. Förutom att det är enkelt att resa med tåg, är det en speciell känsla att resa tillsammans med andra som har samma mål som du: att åka skidor i Gustav Vasas fotspår. Snälltåget går till Vasaloppet och till tjejvasan varje vinter.

Flyg

Om du bor långt bort eller om tåg inte är ett alternativ, kan du flyga till Mora. Om du till exempel bor på Gotland kan du ta flyg Stockholm Visby och sedan från Stockholm till Mora. Bor du utomlands kan flyg också vara ett bra alternativ då en tågresa annars skulle bli för lång. Det är viktigt att boka flyg med god framförhållning.

Buss

Att åka buss till starten kan ta lite tid beroende på hur lång resväg du har, men det är oftast det mest prisvärda alternativet. Direktbussar avgår från flera orter, bland annat från Malmö, Göteborg och Stockholm. Många lokala skidklubbar ordnar dessutom med egna bussresor.

Bil

Många tycker att bil är det mest flexibla alternativet, men tänk på att det är många som tänker likadant och det är mycket trafik på vägarna mot Mora och Sälen. Se till att vara ute i god tid och kör försiktigt. Om du inte har en egen bil kan du samåka med andra skidåkare. Du hittar dem via Skjutsgruppen.

Skidor

De riktigt tuffa skidåkarna tar förstås skidorna från hemmet via starten och hela vägen i mål.

Gustav Vasa

Gustav Eriksson av den kungliga ätten Vasa föddes förmodligen den 12 maj 1496 i Uppland. Han var son till riddaren och riksrådet Erik Johansson och hans hustru Cecilia Månsdotter. Gustav Vasa hade titeln Riksföreståndare mellan 1521 och 1523 och därefter var han kung över Sverige mellan 1523 och fram till son död år 1560. För gemene man är han dock kanske mest känd för sin skidfärd som ligger till grund för dagens Vasalopp. Jagad av kung Kristians män sägs Gustav Vasa ha åkt åtminstone delar av dagens Vasalopp på skidor under sin flykt.

Hus i vinterlandskap

År 1521 efter att Gustav Vasa förgäves försökt övertala folket i Dalarna att gripa till vapen startade han sin färd på skidor från Mora. En tid efter att han givit sig i väg nåddes dalmasarna av nyheter om Stockholms blodbad och de ångrade då att de inte lyssnat till Gustav Vasa. De skickade ut sin bästa skidåkare för att hinna ikapp honom och övertala honom att komma tillbaka och bli deras ledare. Som vi alla vet slutade historien lyckligt, skidåkarna hann ikapp Gustav Vasa och han återvände till Mora där han valdes till Dalarnas hövitsman. Gustav Vasa kunde inte köra sträckan i en bekväm Outlander men man vet att han fick lift med ett hölass en bit under sin flykt.

Lite drygt 400 år senare fick Anders Pers från Mora idén om att införa ett skidlopp till Gustav Vasas minne. Hans tanke var att kombinera Gustav Vasas flykt mot Norge med sitt intresse för skidåkning. Hans idé vann gehör och IFK Mora nappade på förslaget och beslutade att man skulle köra ett försökslopp för att se om det gick ihop sig ekonomiskt. Den förste som anmälde sig till Vasaloppet var Karlstad-sonen Carl Emmanuel Berg och totalt kom det in 136 anmälningar till det första Vasaloppet som kördes den 19 mars 1922.

Tre par skidor

När tävlingen gick av stapeln 2017 gjorde två Gustav Vasa-kopior succé i Vasaloppet. Det var Peter Nilsson och Björn Mortensen som genomförde det klassiska loppet utklädda till Gustav Vasa. De klädde ut sig på detta vis för att nå ut med sitt viktiga budskap om organdonation och rönte så stor uppmärksamhet att de även ombads upprepa sin bragd 2018. När de åker Vasaloppet kallar de sig vid de mer kungliga namnen Gustav Peter och Gustav Björn.

Vasaloppsvinnaren Jörgen Brink

Den 10 Mars 1974 föddes en liten pojke i den lilla tätorten Delsbo som ligger i Hälsingland och han fick namnet Jörgen Brink. Jörgens intresse var skidåkning och det var året 2003 som hans namn började synas. Intresset för skidåkning fick han genom sin mamma Kerstin som var bra på att åka skidor och de var ofta ute i spåren tillsammans. Den som skötte vallningen av skidorna var hans pappa Håkan som dessförinnan hade spelat fotboll. Man kan med gott samvete säga att idrottsintresset inom familjen var det som satte igång glöden inom Jörgen och drev honom att fortsätta och det är vi tacksamma för.

Avgaser kan skada hälsan för de som är ute och tränar och tävlar, men elbilar släpper inte ut avgaser och det gäller även i Italien. År 2003 tog han tre bronsmedaljer vid världsmästerskapen som gick i Italien, närmare bestämt Val di Fiemme . Det var två dubbeljakter där Per Elofsson kom etta i 1+1 milen och i den sista som var 5 milen, körde han tillsammans med Anders Södergren som kom tvåa. I stafetten körde han tillsammans med Per och Anders, samt Mathias Fredriksson. De låg först med 25 sekunder då Jörgen tog över och med bara 3 km kvar trodde alla att Sverige skulle vinna då de ledde med 20 sekunder.

En skidåkare i spåren

Det var 14 år sedan som Sverige hade vunnit och detta kunde bli ett nytt VM-stafettguld, men så blev det inte. Tysken Axel Teichmann och Normannen Thomas Alsgaard passerade Jörgen som mer eller mindre hade säckat i hop. Vad hade hänt? På något vis lyckades han ta sig i mål och Svenskarna kom på tredje plats, Tyskland på andra och Norge på första plats.

Vad var det som hade hänt?

Många var besvikna och menade att Jörgen hade svikit Sverige och skickade hatbrev. Det fanns även många som stöttade honom och skrev tröstande brev och tio år senare berättade han vad som hade hänt. I spåret började han få hjärtrusning vilket innebar att det slog snabbare men fick inget syre, vilket gjorde att han fick syrebrist och sedan blev det ett tvärstopp för honom. Han hade känt av detta sedan år 1999 men det var senare under åren som det blev värre.

En bild på skidspår

Jörgen Brink deltog i andra tävlingar och två av dem var OS som gick i Lake City år 2002 och Turin år 2006. Han kom som bäst på 24:de plats i de tre lopp han deltog i. Han har två segrar från världscupens längdåkning där den ena var stafett i Falun och en 3 mil i Otepää, Estland.

Vasaloppet är några av de tävlingar som han också har deltagit i. År 2010 vanna han Vasaloppet i Mora efter hård träning och det var han väl värd. Han har även deltagit i Svenska mästerskap i längdskidåkning och skidskytte. Petter Northug har ofta sina små kommentarer efter det som hände år 2003 då Jörgen säckade ihop, men allt bara på skoj. Frågan är vilka tankar som snurrade runt i huvudet när Brink vann över Northug i det 54 kilometer långa loppet Birkebeinerrennet. Northug kom på 97:de plats och Norrmannen Andreas Nygaard vann, då Petter hade det tungt i spåret.

Vad händer om man vinner Vasaloppet?

Vasaloppet är ju en av de största utmaningarna man kan företa sig. Att åka det klassiska loppet med start i Berga By i Sälen och 90 kilometer senare gå i mål i Mora i Dalarna är en dröm för många. Vasaloppet räknas som världens äldsta och längsta skidlopp sett till antalet anmälningar. Men vad händer om man skulle vinna Vasaloppet? Bara känslan av att vara först i mål är ju helt ofattbar, att man sedan vinner hela 94 000 kronor förutom äran gör ju inte saken sämre. Det skulle helt klart vara värt alla timmar i spåret och efteråt kan man ju lyxa till det med en privatchaufför Stockholm, för det är man både värd och har råd till.

Skidåkare på tur i skogen

En annan lite tråkigare aspekt på det populära loppet är ju problemet med nedskräpning. Spåret ligger i ett naturreservat och det är ju enligt lag förbjudet att skräpa ner. Vasaloppet har länge arbetat för att minska nedskräpningen men det har inte fått önskad effekt. Från och med 2017 har man dock tagit ett nytt krafttag för att få rätsida på problemet. Då införde man nämligen ett tidsstraff för nedskräpning och det har gett goda resultat hittills. Tidsstraffet gäller för alla deltagare i samtliga klasser och ger ett tidstillägg på 15 minuter om man kastar skräp på otillåtna platser. Längs hela spåret finns soptunnor utställda vid de sju olika Vasaloppskontrollerna och mellan varje kontroll finns även sju skräpzoner. Dessa markeras tydligt och åkarna informeras via skyltar när nästa skräpzon kommer. Man får också slänga skräp om man vet att till exempel en anhörig plockar upp det man kastat. Att regeln efterföljs kontrolleras av personal med kameror längs hela spåret och nedskräpningen har minskat drastiskt tack vare den här nya regeln.

En bortkastad läskburk