Världens längsta långlopp på skidor

Vintern närmar sig och detta innebär att även skidsäsongen är på ingång. Detta är något som många människor ser fram emot, då det är väldigt populärt att åka skidor i Sverige. Det är både populärt att åka utför och längdskidor, vilket i sin tur har gjort att skidsporten blivit väldigt stor och framgångsrik. En del åker dock endast för att de tycker att det är kul, de ser det som ett bra sätt att träna sin motion på. Trots detta vill en del ha lite mer spänning och väljer att delta i olika lopp som arrangeras, och ett av dessa är Vasaloppet. Detta långlopp på skidor är världens längsta och arrangeras en gång om året. Både proffs och amatörer får lov att delta.

Vasaloppets historia

Det första Vasaloppet arrangerades år 1922 och sedan dess har mer än en och en halv miljon människor deltagit i loppet. År 1922 var dock inte första gången som någon åkte loppet, utan det åktes redan 400 år tidigare av Gustav Vasa. Han flydde från den danska kungens soldater och den sträcka som han åkte är idag uppkallad efter honom. Detta lopp åks nu årligen av hundra om inte tusentals personer.

Vasaloppet sträcker sig mellan Sälen och Mora och hela sträckan är totalt 90 kilometer lång. Vasaloppet arrangeras ideellt av två föreningar, IFK Mora och Sälens IF. Vasaloppet sänds på tv varje år så att hela Sverige kan följa med i loppets gång, även om alla inte kan närvara på plats.

Att Vasaloppet sänds på tv har gjort att företag och kändisar börjat delta för att göra unik reklam. Skidåkarna bär kläder som har företagets namn på sig och många åskådare kommer från deras familjer. Detta har gjort att man kan beskåda ett antal reklamskyltar längs med vägen. En del väljer att använda sig av en tygvepa, där de trycker ett roligt budskap tillsammans med företagets namn. Denna visas sedan upp för skidåkarna och de andra åskådarna under Vasaloppet.

Rolig fakta om Vasaloppet

Under Vasaloppets gång finns det olika delmål uppsatta och på dessa kan man stanna för att pausa eller dricka blåbärssoppa. Det finns även de personer som kan hjälpa folk med att valla skidorna vid dessa delmål. De flesta väljer dock att stanna för att dricka blåbärssoppa. Arrangörerna av Vasaloppet har räknat ut att varje deltagare i snitt dricker cirka 0,7 liter av blåbärssoppan. Till följd av detta drack alla deltagare 38 700 liter blåbärssoppa under tävlingens gång år 2018.

En annan rolig sak att veta är hur mycket prispengar vinnaren får. Först måste dock nämnas att tävlingen delas upp i två, en för damer och en för herrar. Vardera vinnare i de olika kategorierna får en vinstsumma på 95 000 kronor samt en trofé, kyss och en krans.

Populärt bland kändisar

Vasaloppet har på senare år blivit väldigt kändistätt. År 2019 deltog bland annat Sveriges prins, detta eftersom det är en tradition inom kungafamiljen att ha åkt Vasaloppet. Det deltog dock fler kända personer än prinsen och en del av dessa åker för att samla in pengar till välgörenhet.

Om Vasaloppet

Den första söndagen i mars är det dags. Då är det dagen för Vasaloppet! Dagen då stora delar av Sverige sätter på sig längdskidorna och beger sig ut i snön för att ta sig runt 90 kilometer. Här är allt du behöver veta inför loppet!

Bakgrund

Vasaloppet sker varje år den första söndagen i mars. Loppet är 90 kilometer långt och går från Berga By i Sälen till Mora i Dalarna i Sverige. Det allra första tävlingsloppet skedde redan 1922., vilket gör det till det äldsta i världen.

Vasaloppet har fått sitt namn av den svenske kungen Gustav Vasa. Den svenske monarken flydde år 1520 undan den danske kungens soldater och tog sig då på skidor delar av den sträcka som Vasaloppet i dag utgör. Gustav Vasa, som då hette Gustav Eriksson, var då 24 år gammal. Han ska längs sin flyktväg ha uppmanat de svenska bönderna till uppror mot den danske kungen. Flykten slutade vid Mora kyrka, då Gustav Vasa höll ett brandtal till massorna.

Om dagens Vasalopp

Idén till nutidens Vasalopp föddes av Anders Pers från Mora. Han lanserade sin plan 1922 i Westmalands Läns tidning. Inte kunde han då ana hur stort och välkänt loppet skulle bli! Första året deltog 136 personer. Detta kan jämföras med att till år 2018 inkom det totalt 15 800 anmälningar.

Det svenska loppet är i dag alltså väldigt populärt. Och för den som vill delta är det viktigt att vara snabb med anmälan – i bland tar platsen slut till det kommande året precis efter nuvarande årets Vasalopp har avslutats.

Anmälningsavgiften är 1740 svenska kronor och deltagarna måste vara över 19 år. Totalt får 15 800 personer anmäla sig till loppet. Enligt arrangörerna av loppet är banan längs blandad terräng med plan mark och kuperad terräng. Det krävs alltså en allsidig skidåkare för att ta sig runt. Många är endast med för att de tycker att det är roligt eller som en personlig utmaning att ta sig runt. Vissa gör en rolig grej av tävlingen och åker skidor i en rolig utklädning från partykungen.se eller någon annan butik för utklädnad. För andra är det självklart en viktig tävling. 2018 vann norrmannen Andreas Nygaard herrarnas klass och damernas vanns av Lina Korsgren.

Del av svenska klassikern

Vasaloppet är en del av den så kallade svenska klassikern eller bara klassikern. Den svenska klassikern är kombinationen av fyra svenska långlopp och har funnits sedan 1972 och anses av många vara ett kraftprov som måste göras. För att klara detta ska man ha genomfört de fyra loppen under ett år. Tävlingarna som ska klaras av är Vasaloppet, Vättenrundan, Vansbrosimningen och Lidingöloppet. Den som tävlar måste alltså klara av skidåkning, långdistanslöpning, cykling och simning. Det passar alltså den som gillar ordentliga utmaningar!

Resa till och från Vasaloppet

Under Vasaloppsveckan är det många som besöker området runt Sälen och Mora. Nästan 70 000 personer deltog i loppet 2018, men utöver skidåkarna var många funktionärer, familjemedlemmar, media och andra skidintresserade på plats. De flesta som ska delta i Vasaloppet vet att de behöver boka boende i god tid. Det är dock lätt att glömma bort att det är bra att även planera resan dit och hem i lika god tid. Här är några förslag på hur du kan ta dig dit.

Tåg

Att resa med tåg är ett smidigt och billigt sätt, förutsatt att man bokar biljett i god tid. Både SJ och Snälltåget trafikerar sträckan till Mora. Därifrån tar många bussen till starten i Oxberg eller Sälen. Snälltåget har ett eget tåg som går från Malmö via Göteborg eller Stockholm som tar dig upp till Mora och med buss vidare till starten. Du får då din nummerbiljett redan på tåget och är redo för start när du kommer fram. Efter att du kommit i mål tar tåget dig hem igen. Förutom att det är enkelt att resa med tåg, är det en speciell känsla att resa tillsammans med andra som har samma mål som du: att åka skidor i Gustav Vasas fotspår. Snälltåget går till Vasaloppet och till tjejvasan varje vinter.

Flyg

Om du bor långt bort eller om tåg inte är ett alternativ, kan du flyga till Mora. Om du till exempel bor på Gotland kan du ta flyg Stockholm Visby och sedan från Stockholm till Mora. Bor du utomlands kan flyg också vara ett bra alternativ då en tågresa annars skulle bli för lång. Det är viktigt att boka flyg med god framförhållning.

Buss

Att åka buss till starten kan ta lite tid beroende på hur lång resväg du har, men det är oftast det mest prisvärda alternativet. Direktbussar avgår från flera orter, bland annat från Malmö, Göteborg och Stockholm. Många lokala skidklubbar ordnar dessutom med egna bussresor.

Bil

Många tycker att bil är det mest flexibla alternativet, men tänk på att det är många som tänker likadant och det är mycket trafik på vägarna mot Mora och Sälen. Se till att vara ute i god tid och kör försiktigt. Om du inte har en egen bil kan du samåka med andra skidåkare. Du hittar dem via Skjutsgruppen.

Skidor

De riktigt tuffa skidåkarna tar förstås skidorna från hemmet via starten och hela vägen i mål.

Kvinnor i Vasaloppet

Under lång tid var Vasaloppet en tävling som var förbehållen män – faktiskt långt in i vad de flesta anser som ”modern tid”. Den första kvinnan deltog visserligen i Vasaloppet år 1923, men att hon kunde anmäla sig berodde endast på att det var så otänkbart att en kvinna skulle delta att det inte fanns en regel mot det. Vid det efterföljande Vasaloppet, 1924, förbjöds sedan kvinnor från att delta.

Detta var ett förbud som höll i sig ända fram till 1981. Då släpptes damer för första gången in i Vasaloppet, även om det skulle dröja fram till 1997 innan det infördes en officiell damklass i tävlingen.

Sedan 1988 finns självklart också Tjejvasan, där deltagande är förbehållet kvinnor. Denna tävling går mellan Oxberg och Mora, och är 30 kilometer lång. Den arrangeras under Vasaloppsveckan.

Inkluderingen av kvinnor i Vasaloppet har självklart inneburit att antalet deltagare närmast fördubblats med åren. Det har gjort vissa moment av tävlingen, som starten, betydligt vanskligare, då risken är stor att man faller eller fälls när tusentals skidor och stavar ska sätta sig i rörelse samtidigt. Om du skulle råka ut för en olycka i samband med Vasaloppet eller ett annat skidlopp, och behöver akut tandvård, kan det därför vara bra att känna till att Distriktstandvården har akutmottagning.

Roliga fakta om Vasaloppet

Vasaloppet är en skidtävling som äger rum en gång per år första söndagen i mars. Loppet är 9 mil långt och man åker från Sälen till Mora under en dag. Loppet är en hyllning till Gustav Vasa som körde samma sträcka på skidor när han försökte undkomma Kristian II:s soldater 1520. Den första upplagan av tävlingen ägde rum redan 1922 och den är idag en del av den globala turneringen Visma Ski Classics. Vasaloppet är globalt sett det äldsta långloppet i sitt slag och en av de absolut största skidtävlingarna sett till antalet deltagare. Loppet var nära att ställas in 1986 eftersom att den dåvarande statsministern Olof Palme mördades endast 2 dagar innan loppet skulle gå av stapeln. Man bestämde sig dock för att genomföra loppen och alla deltagarna höll en tyst minut innan starten.

Mycket att organisera

Det är väldigt mycket som ska organiseras för att tävlingen ska kunna äga rum varje år. Arrangörerna kan inte heller kontrollera alla faktorer som behövs för att genomföra loppet. Under vissa år så har det exempelvis varit brist på snö. Andra faktorer kan man påverka även om det kan vara svårt att förutse alla eventuella hinder. Ett exempel är att blåbärssoppan var hotad till 2018 års upplaga av loppet. Det är nämligen en tradition att dela ut blåbärssoppa till deltagarna vid varje kontrollstation. Under 2017 märkte man dock att flouridhalterna i vattnet var för höga vilket gjorde att man inte kunna använda det i tillverkningen av blåbärssoppan. Arrangörerna tar normalt sett vattnet från närliggande brunnar. Efter många om och men så blev det dock klart att ett företag skulle leverera vattenrenare till arrangörerna. Med dessa vattenrenare så kunde man säkerställa att flouridhalterna inte skulle vara för höga.

Nils ”Mora-Nisse” Karlsson

Nils Karlsson även kallad Mora-Nisse var den svenske skidåkare som har vunnit Vasaloppet flest gånger. Hans första seger kom 1943 och den sista segern kom 1953. Mora-Nisse har enligt arrangörerna haft en stor betydelse för loppets utveckling. En av anledningarna till detta är för att han vann loppet på bra tider vilket gjorde andra duktiga skidåkare motiverade. En annan anledning grundar sig i hans långa aktiva karriär. Han körde Vasaloppet långt in på ålderns höst vilket gjorde att han i mångt och mycket personifierade Vasaloppet. Under hans tidiga karriär fanns det inte heller alltid möjlighet till att ta en varm dusch och än mindre koppla av i en badtunna plast efter loppet, vilket gör hans prestationer än mer imponerande. Nära familjemedlemmar till Mora-Nisse har också presterat bra i Vasaloppet. Hans dotterson Erik Eriksson har flera gånger placerat sig bland de tio främsta i loppet, och dennes bror har flera gånger kommit i mål bland de hundra bästa.

Gunde Svan

Gunde Svan är en av våra mest kända och folkkära idrottare genom tiderna. Han föddes i Järna i Dalarna 12 januari 1962. idag är han mest känd som tv-profil då han varit programledare för Fångarna på fortet och även haft sin egna programserie I huvudet på Gunde Svan där han utmanar olika stora idrottare på deras sporter. Han har exempelvis där tävlat mot Anders Eriksson på motorcykel, Peter ”Foppa” Forsberg i hockey och Pernilla Wiberg i slalom. I programmet får man följa Gunde när han envetet ger sig på de olika idrotterna för att sedan i en avslutande tävling vinna över sin överman i sporten. Gunde får då nåt handikapp av något slag för att kunna ha chans att vinna.

I huvudet på Gunde svan

i programmet får man verkligen en inblick i hur motiverad och enveten och bestämd han kan vara när han sätter den sidan till och man kan då lätt förstå att han blev så framgångsrik i skidspåren. Gunde har alltid varit känd för att vara noga med detaljer där det mest kända är hur han sparade in tid i duschen då han räknat ut exakt hur han skulle tvätta sig för att det skulle gå fortast möjligt och på så vis spara både tid och kraft. i programmet får Gunde hjälp av sin mottävlande som blir personlig coach åt honom. Gunde har även själv haft en karriär som coach då han mellan 2007 och 2009 var landslagschef för svenska skidlandslaget. I programmet får man se när Gunde lägger upp strategier för att lära sig de nya sporterna och vilken enorm tävlingsmänniska han är då han verkligen lägger ner både tid och kraft inför varje ny utmaning.

Många medaljer att hänga på väggen

Gunde har genom åren samlat på sig massor av medaljer. I unga år tog han silver i junior-VM 1979, silver och brons i junior-VM 1981 och guld i junior-VM 1982. han gjorde sen debut i seniorsammanhang i Holmenkollen 1982. Gunde har tagit fyra guld, ett silver och ett brons i OS, I VM har han samlat på sig sju guld, tre silver och ett brons. Den totala världscupen har han vunnit fem gånger. Totalt vann han 30 världscuplopp och 22 SM-guld där han representerade Dala-Järna. När Gunde lade skidkarriären åt sidan satsade han på rallycross och lyckades även där vinna ett par medaljer, ett SM-guld och ett EM-brons. Gunde verkar lyckas med vad han än tar sig för, kanske byggbranschen vore nåt, då skulle kanske Svenskelitbygg.se vara något för honom.

Utrustning för vasaloppsåkare

Även de som är vana skidåkare har oftast inte åkt ett så långt skidlopp som Vasaloppet innan de gör det för första gången, och det kan vara svårt att förutse vilka problem som kommer att uppstå under loppets gång, och hur man bör vara klädd och utrustad för att motverka de problemen. Dessutom finns det många som ger sig på Vasaloppet utan att ha särskilt mycket vana alls av att stå i skidspåret, varför det kan vara på sin plats att ge några tips om vad man bör ha på sig och med sig när man åker Vasaloppet.

Om man är en relativ nybörjare på skidor är det till exempel viktigt att man väljer rätt skidor – det räcker inte med att man köper den dyraste modellen. De dyrare långfärdsskidorna är nämligen konstruerade på ett sätt som gör att man måste vara stark och ha bra teknik för att kunna dra nytta av deras egenskaper, vilket gör att det är bortkastade pengar om man är nybörjare. Istället ska man satsa på ett par skidor som passar ens egen nivå, och som har en hårdhet som är anpassad efter ens vikt. Det bästa är att be om hjälp i butiken.

När det gäller stavarna kan man gå efter principen att ju lättare och styvare de är, desto bättre. Tyvärr gäller också att ju lättare och styvare de är, desto dyrare, så man bör överväga hur mycket man är villig att lägga ned på stavarna – särskilt eftersom de också blir mer bräckliga när de är lätta och styva, vilket betyder att de kan gå sönder. Risken för det är ganska stor när man startar i ett startfält tillsammans med hundratals andra mer eller mindre vana skidåkare.

Skidskorna är kanske det lättaste att köpa i utrustningsväg, eftersom man i princip bara behöver tänka på att de passar bindningssystemet på skidan och att de sitter skönt på foten.

I klädväg gäller det att hålla sig varm samtidigt som man är rörlig, och det gör man bäst genom att ha flera tunna lager på kroppen. Underst bör man ha ett underställ, gärna i ull (och definitivt inte i bomull). Över understället bär de flesta idag tights och en tunn skidjacka. Om Vasaloppet går på en särskilt kall dag kan det dock vara bra att bära vindbyxor, som är betydligt varmare än tightsen.

Något annat som är viktigt att tänka på, som kan vara lätt att glömma bort när så mycket fokus ligger på kläder och skidor, är solskydd. Om solen är framme på dagen för loppet kommer man nämligen att ha solen i ansiktet under ett antal timmar, vilket kan leda till en ganska allvarlig solbränna om man inte har smörjt in ansiktet med någon form av skydd. Om du vill kunna njuta av solens strålar utan att riskera att bränna dig är lösningen att investera i ett uterum. Då kan du nämligen sola dig året runt och hur länge du vill genom uterummets glasväggar, eftersom majoriteten av UV-strålningen inte kommer igenom glaset.

Systerlopp till Vasaloppet

Vasaloppet är en av världens största skidtävlingar, och som sådan är det inte konstigt att det har inspirerat andra skidtävlingar runt om i världen. Faktum är att Vasaloppet inte är det enda Vasaloppet i världen, då det finns flera systerlopp till den svenska skidtävlingen runt om jordklotet.

Ett av dessa lopp sker passande nog i Mora i Minnesota i USA. Loppet kallas helt enkelt Vasaloppet USA, och har hållits sedan 1973. Till skillnad från sin namne tillåter dock den amerikanska varianten av Vasaloppet olika stilar, då man också håller lopp i fristil. De två huvudsakliga loppen under tävlingens dagar är ett fristilslopp på 5,8 mil, och ett lopp i klassisk stil på 4,2 mil. Den första kvinnan och den första mannen i mål i 5,8-milsloppet vinner en resa till Sverige för att delta i det svenska Vasaloppet, alternativt prispengar motsvarande resan och anmälningsavgiften till loppet (ungefär 1 000 dollar).

Inte långt ifrån dessa Vasalopp anordnas varje år Vasaloppet de la Sergerie. Det anordnades för första gången år 2007, och hålls i Quebecprovinsen i Kanada, närmare bestämt kring Le Norvégien.

Det finns även Vasalopp på den asiatiska kontinenten, närmare bestämt i Kina och i Japan. Den japanska varianten av loppet har arrangerats sedan 1981, och hålls på ön Hokkaido i området kring Asahikawa. Detta lopp har helt enkelt inspirerats av Vasan och tagit dess namn, medan den kinesiska varianten är av mer officiell natur, då den anordnas i samband med det svenska Vasaloppet. Det kinesiska loppet, som i svensk folkmun kallas Kinavasan och har arrangerats sedan 2003, sker i Changchun i Jilin-provinsen, och sedan 2014 ingår det i Worldloppet (liksom det svenska Vasaloppet).

Lite närmare hemma hittar vi Botniavasan, som går av stapeln i Vörå i vårt grannland Finland. Loppet har arrangerats varje år sedan 2006, och är liksom Vasaloppet ett lopp i klassisk stil. Det är 50 kilometer långt.

Om du skulle vilja skapa ditt eget lilla ”systerlopp” till Vasaloppet hemma på tomten, kanske som ett sätt att introducera barnen till skidåkning, ska du gå in på byggmax.se. Där hittar du allt material du behöver för att bygga vätskekontroller, en målgång och ett startfält till ditt alldeles egna Vasalopp.

Våra barn – vår framtid

Då våra barn är framtiden ska även de självklart ha möjligheten att delta i skid-, cykel- och löplopp under året.

  • Barnens Vasalopp skidor  – Tack vare Vasaloppet och Svenska Skidförbundets samarbete med ICA, Stadium och Sporrong så arrangeras varje år en turné som runt om i Sverige anordnar skidlopp för barn. Skidutrustning lånas ut och blåbärssoppa serveras. Även exempelvis förskolor, skolor och skidföreningar kan anordna egna Vasalopp genom att beställa ett Vasaloppspaket med nummerlappar, medaljer med mera för upp till 50 barn.
  • Barnens Vasalopp cykel  – Även här samarbetar Vasaloppet tillsammans med ICA, Stadium och Sporrong för att på några platser runt om i Sverige anordna cykellopp för barn under sommarhalvåret. Även här kan vem som helst beställa ett Vasaloppspaket med innehåll för tävling upp till 50 barn.
  • Barnens Vasalopp löpning  – Fungerar på samma sätt som Barnens Vasalopp skidor/cykel där både en turné åker runt om i landet för att anordna detta löpkalas för barn men där även vem som än vill kan arrangera egen löptävling med ett Vasaloppspaket.

Mora-Nisse – Legenden i rött

Den person som vunnit Vasaloppet flest gånger genom tiderna är Vasaloppsprofilen Nils Mora-Nisse Karlsson som mellan åren 1943 och 1953 vann tävlingen hela nio gånger. Inte nog med detta så tog även Mora-Nisse under sin karriär som skidåkare bland annat ett OS-guld, ett VM-brons, 17 individuella SM-guld och 20 stycken lagguld i SM. Från och med år 1942 så bar han i alla skidtävlingar han deltog i en röd toppluva som också kom att bli hans signum som än idag uppmärksammas.

Då hans aktiva karriär som skidåkare tog slut fortsatte Mora-Nisse att arbeta inom samma bransch och kom först att bli spårchef för Vasaloppet år 1961 och sedan tävlingsledare och ordförande i loppets organisationskommitté år 1968.

Mora-Nisse föddes år 1917 i en by utanför Mora och avled år 2012 och därför ville man i 2017 års upplaga av Vasaloppet hedra legenden genom att mana alla deltagare att bära röda mössor under loppet.