Vasaloppsvinnaren Jörgen Brink

Den 10 Mars 1974 föddes en liten pojke i den lilla tätorten Delsbo som ligger i Hälsingland och han fick namnet Jörgen Brink. Jörgens intresse var skidåkning och det var året 2003 som hans namn började synas. Intresset för skidåkning fick han genom sin mamma Kerstin som var bra på att åka skidor och de var ofta ute i spåren tillsammans. Den som skötte vallningen av skidorna var hans pappa Håkan som dessförinnan hade spelat fotboll. Man kan med gott samvete säga att idrottsintresset inom familjen var det som satte igång glöden inom Jörgen och drev honom att fortsätta och det är vi tacksamma för.

Avgaser kan skada hälsan för de som är ute och tränar och tävlar, men elbilar släpper inte ut avgaser och det gäller även i Italien. År 2003 tog han tre bronsmedaljer vid världsmästerskapen som gick i Italien, närmare bestämt Val di Fiemme . Det var två dubbeljakter där Per Elofsson kom etta i 1+1 milen och i den sista som var 5 milen, körde han tillsammans med Anders Södergren som kom tvåa. I stafetten körde han tillsammans med Per och Anders, samt Mathias Fredriksson. De låg först med 25 sekunder då Jörgen tog över och med bara 3 km kvar trodde alla att Sverige skulle vinna då de ledde med 20 sekunder.

En skidåkare i spåren

Det var 14 år sedan som Sverige hade vunnit och detta kunde bli ett nytt VM-stafettguld, men så blev det inte. Tysken Axel Teichmann och Normannen Thomas Alsgaard passerade Jörgen som mer eller mindre hade säckat i hop. Vad hade hänt? På något vis lyckades han ta sig i mål och Svenskarna kom på tredje plats, Tyskland på andra och Norge på första plats.

Vad var det som hade hänt?

Många var besvikna och menade att Jörgen hade svikit Sverige och skickade hatbrev. Det fanns även många som stöttade honom och skrev tröstande brev och tio år senare berättade han vad som hade hänt. I spåret började han få hjärtrusning vilket innebar att det slog snabbare men fick inget syre, vilket gjorde att han fick syrebrist och sedan blev det ett tvärstopp för honom. Han hade känt av detta sedan år 1999 men det var senare under åren som det blev värre.

En bild på skidspår

Jörgen Brink deltog i andra tävlingar och två av dem var OS som gick i Lake City år 2002 och Turin år 2006. Han kom som bäst på 24:de plats i de tre lopp han deltog i. Han har två segrar från världscupens längdåkning där den ena var stafett i Falun och en 3 mil i Otepää, Estland.

Vasaloppet är några av de tävlingar som han också har deltagit i. År 2010 vanna han Vasaloppet i Mora efter hård träning och det var han väl värd. Han har även deltagit i Svenska mästerskap i längdskidåkning och skidskytte. Petter Northug har ofta sina små kommentarer efter det som hände år 2003 då Jörgen säckade ihop, men allt bara på skoj. Frågan är vilka tankar som snurrade runt i huvudet när Brink vann över Northug i det 54 kilometer långa loppet Birkebeinerrennet. Northug kom på 97:de plats och Norrmannen Andreas Nygaard vann, då Petter hade det tungt i spåret.

Vad händer om man vinner Vasaloppet?

Vasaloppet är ju en av de största utmaningarna man kan företa sig. Att åka det klassiska loppet med start i Berga By i Sälen och 90 kilometer senare gå i mål i Mora i Dalarna är en dröm för många. Vasaloppet räknas som världens äldsta och längsta skidlopp sett till antalet anmälningar. Men vad händer om man skulle vinna Vasaloppet? Bara känslan av att vara först i mål är ju helt ofattbar, att man sedan vinner hela 94 000 kronor förutom äran gör ju inte saken sämre. Det skulle helt klart vara värt alla timmar i spåret och efteråt kan man ju lyxa till det med en privatchaufför Stockholm, för det är man både värd och har råd till.

Skidåkare på tur i skogen

En annan lite tråkigare aspekt på det populära loppet är ju problemet med nedskräpning. Spåret ligger i ett naturreservat och det är ju enligt lag förbjudet att skräpa ner. Vasaloppet har länge arbetat för att minska nedskräpningen men det har inte fått önskad effekt. Från och med 2017 har man dock tagit ett nytt krafttag för att få rätsida på problemet. Då införde man nämligen ett tidsstraff för nedskräpning och det har gett goda resultat hittills. Tidsstraffet gäller för alla deltagare i samtliga klasser och ger ett tidstillägg på 15 minuter om man kastar skräp på otillåtna platser. Längs hela spåret finns soptunnor utställda vid de sju olika Vasaloppskontrollerna och mellan varje kontroll finns även sju skräpzoner. Dessa markeras tydligt och åkarna informeras via skyltar när nästa skräpzon kommer. Man får också slänga skräp om man vet att till exempel en anhörig plockar upp det man kastat. Att regeln efterföljs kontrolleras av personal med kameror längs hela spåret och nedskräpningen har minskat drastiskt tack vare den här nya regeln.

En bortkastad läskburk

Kvinnor i Vasaloppet

Under lång tid var Vasaloppet en tävling som var förbehållen män – faktiskt långt in i vad de flesta anser som ”modern tid”. Den första kvinnan deltog visserligen i Vasaloppet år 1923, men att hon kunde anmäla sig berodde endast på att det var så otänkbart att en kvinna skulle delta att det inte fanns en regel mot det. Vid det efterföljande Vasaloppet, 1924, förbjöds sedan kvinnor från att delta.

Detta var ett förbud som höll i sig ända fram till 1981. Då släpptes damer för första gången in i Vasaloppet, även om det skulle dröja fram till 1997 innan det infördes en officiell damklass i tävlingen.

Sedan 1988 finns självklart också Tjejvasan, där deltagande är förbehållet kvinnor. Denna tävling går mellan Oxberg och Mora, och är 30 kilometer lång. Den arrangeras under Vasaloppsveckan.

Inkluderingen av kvinnor i Vasaloppet har självklart inneburit att antalet deltagare närmast fördubblats med åren. Det har gjort vissa moment av tävlingen, som starten, betydligt vanskligare, då risken är stor att man faller eller fälls när tusentals skidor och stavar ska sätta sig i rörelse samtidigt. Om du skulle råka ut för en olycka i samband med Vasaloppet eller ett annat skidlopp, och behöver akut tandvård, kan det därför vara bra att känna till att Distriktstandvården har akutmottagning.

Roliga fakta om Vasaloppet

Vasaloppet är en skidtävling som äger rum en gång per år första söndagen i mars. Loppet är 9 mil långt och man åker från Sälen till Mora under en dag. Loppet är en hyllning till Gustav Vasa som körde samma sträcka på skidor när han försökte undkomma Kristian II:s soldater 1520. Den första upplagan av tävlingen ägde rum redan 1922 och den är idag en del av den globala turneringen Visma Ski Classics. Vasaloppet är globalt sett det äldsta långloppet i sitt slag och en av de absolut största skidtävlingarna sett till antalet deltagare. Loppet var nära att ställas in 1986 eftersom att den dåvarande statsministern Olof Palme mördades endast 2 dagar innan loppet skulle gå av stapeln. Man bestämde sig dock för att genomföra loppen och alla deltagarna höll en tyst minut innan starten.

Mycket att organisera

Det är väldigt mycket som ska organiseras för att tävlingen ska kunna äga rum varje år. Arrangörerna kan inte heller kontrollera alla faktorer som behövs för att genomföra loppet. Under vissa år så har det exempelvis varit brist på snö. Andra faktorer kan man påverka även om det kan vara svårt att förutse alla eventuella hinder. Ett exempel är att blåbärssoppan var hotad till 2018 års upplaga av loppet. Det är nämligen en tradition att dela ut blåbärssoppa till deltagarna vid varje kontrollstation. Under 2017 märkte man dock att flouridhalterna i vattnet var för höga vilket gjorde att man inte kunna använda det i tillverkningen av blåbärssoppan. Arrangörerna tar normalt sett vattnet från närliggande brunnar. Efter många om och men så blev det dock klart att ett företag skulle leverera vattenrenare till arrangörerna. Med dessa vattenrenare så kunde man säkerställa att flouridhalterna inte skulle vara för höga.

Nils ”Mora-Nisse” Karlsson

Nils Karlsson även kallad Mora-Nisse var den svenske skidåkare som har vunnit Vasaloppet flest gånger. Hans första seger kom 1943 och den sista segern kom 1953. Mora-Nisse har enligt arrangörerna haft en stor betydelse för loppets utveckling. En av anledningarna till detta är för att han vann loppet på bra tider vilket gjorde andra duktiga skidåkare motiverade. En annan anledning grundar sig i hans långa aktiva karriär. Han körde Vasaloppet långt in på ålderns höst vilket gjorde att han i mångt och mycket personifierade Vasaloppet. Under hans tidiga karriär fanns det inte heller alltid möjlighet till att ta en varm dusch och än mindre koppla av i en badtunna plast efter loppet, vilket gör hans prestationer än mer imponerande. Nära familjemedlemmar till Mora-Nisse har också presterat bra i Vasaloppet. Hans dotterson Erik Eriksson har flera gånger placerat sig bland de tio främsta i loppet, och dennes bror har flera gånger kommit i mål bland de hundra bästa.

Gunde Svan

Gunde Svan är en av våra mest kända och folkkära idrottare genom tiderna. Han föddes i Järna i Dalarna 12 januari 1962. idag är han mest känd som tv-profil då han varit programledare för Fångarna på fortet och även haft sin egna programserie I huvudet på Gunde Svan där han utmanar olika stora idrottare på deras sporter. Han har exempelvis där tävlat mot Anders Eriksson på motorcykel, Peter ”Foppa” Forsberg i hockey och Pernilla Wiberg i slalom. I programmet får man följa Gunde när han envetet ger sig på de olika idrotterna för att sedan i en avslutande tävling vinna över sin överman i sporten. Gunde får då nåt handikapp av något slag för att kunna ha chans att vinna.

I huvudet på Gunde svan

i programmet får man verkligen en inblick i hur motiverad och enveten och bestämd han kan vara när han sätter den sidan till och man kan då lätt förstå att han blev så framgångsrik i skidspåren. Gunde har alltid varit känd för att vara noga med detaljer där det mest kända är hur han sparade in tid i duschen då han räknat ut exakt hur han skulle tvätta sig för att det skulle gå fortast möjligt och på så vis spara både tid och kraft. i programmet får Gunde hjälp av sin mottävlande som blir personlig coach åt honom. Gunde har även själv haft en karriär som coach då han mellan 2007 och 2009 var landslagschef för svenska skidlandslaget. I programmet får man se när Gunde lägger upp strategier för att lära sig de nya sporterna och vilken enorm tävlingsmänniska han är då han verkligen lägger ner både tid och kraft inför varje ny utmaning.

Många medaljer att hänga på väggen

Gunde har genom åren samlat på sig massor av medaljer. I unga år tog han silver i junior-VM 1979, silver och brons i junior-VM 1981 och guld i junior-VM 1982. han gjorde sen debut i seniorsammanhang i Holmenkollen 1982. Gunde har tagit fyra guld, ett silver och ett brons i OS, I VM har han samlat på sig sju guld, tre silver och ett brons. Den totala världscupen har han vunnit fem gånger. Totalt vann han 30 världscuplopp och 22 SM-guld där han representerade Dala-Järna. När Gunde lade skidkarriären åt sidan satsade han på rallycross och lyckades även där vinna ett par medaljer, ett SM-guld och ett EM-brons. Gunde verkar lyckas med vad han än tar sig för, kanske byggbranschen vore nåt, då skulle kanske Svenskelitbygg.se vara något för honom.

Utrustning för vasaloppsåkare

Även de som är vana skidåkare har oftast inte åkt ett så långt skidlopp som Vasaloppet innan de gör det för första gången, och det kan vara svårt att förutse vilka problem som kommer att uppstå under loppets gång, och hur man bör vara klädd och utrustad för att motverka de problemen. Dessutom finns det många som ger sig på Vasaloppet utan att ha särskilt mycket vana alls av att stå i skidspåret, varför det kan vara på sin plats att ge några tips om vad man bör ha på sig och med sig när man åker Vasaloppet.

Om man är en relativ nybörjare på skidor är det till exempel viktigt att man väljer rätt skidor – det räcker inte med att man köper den dyraste modellen. De dyrare långfärdsskidorna är nämligen konstruerade på ett sätt som gör att man måste vara stark och ha bra teknik för att kunna dra nytta av deras egenskaper, vilket gör att det är bortkastade pengar om man är nybörjare. Istället ska man satsa på ett par skidor som passar ens egen nivå, och som har en hårdhet som är anpassad efter ens vikt. Det bästa är att be om hjälp i butiken.

När det gäller stavarna kan man gå efter principen att ju lättare och styvare de är, desto bättre. Tyvärr gäller också att ju lättare och styvare de är, desto dyrare, så man bör överväga hur mycket man är villig att lägga ned på stavarna – särskilt eftersom de också blir mer bräckliga när de är lätta och styva, vilket betyder att de kan gå sönder. Risken för det är ganska stor när man startar i ett startfält tillsammans med hundratals andra mer eller mindre vana skidåkare.

Skidskorna är kanske det lättaste att köpa i utrustningsväg, eftersom man i princip bara behöver tänka på att de passar bindningssystemet på skidan och att de sitter skönt på foten.

I klädväg gäller det att hålla sig varm samtidigt som man är rörlig, och det gör man bäst genom att ha flera tunna lager på kroppen. Underst bör man ha ett underställ, gärna i ull (och definitivt inte i bomull). Över understället bär de flesta idag tights och en tunn skidjacka. Om Vasaloppet går på en särskilt kall dag kan det dock vara bra att bära vindbyxor, som är betydligt varmare än tightsen.

Något annat som är viktigt att tänka på, som kan vara lätt att glömma bort när så mycket fokus ligger på kläder och skidor, är solskydd. Om solen är framme på dagen för loppet kommer man nämligen att ha solen i ansiktet under ett antal timmar, vilket kan leda till en ganska allvarlig solbränna om man inte har smörjt in ansiktet med någon form av skydd. Om du vill kunna njuta av solens strålar utan att riskera att bränna dig är lösningen att investera i ett uterum. Då kan du nämligen sola dig året runt och hur länge du vill genom uterummets glasväggar, eftersom majoriteten av UV-strålningen inte kommer igenom glaset.

Systerlopp till Vasaloppet

Vasaloppet är en av världens största skidtävlingar, och som sådan är det inte konstigt att det har inspirerat andra skidtävlingar runt om i världen. Faktum är att Vasaloppet inte är det enda Vasaloppet i världen, då det finns flera systerlopp till den svenska skidtävlingen runt om jordklotet.

Ett av dessa lopp sker passande nog i Mora i Minnesota i USA. Loppet kallas helt enkelt Vasaloppet USA, och har hållits sedan 1973. Till skillnad från sin namne tillåter dock den amerikanska varianten av Vasaloppet olika stilar, då man också håller lopp i fristil. De två huvudsakliga loppen under tävlingens dagar är ett fristilslopp på 5,8 mil, och ett lopp i klassisk stil på 4,2 mil. Den första kvinnan och den första mannen i mål i 5,8-milsloppet vinner en resa till Sverige för att delta i det svenska Vasaloppet, alternativt prispengar motsvarande resan och anmälningsavgiften till loppet (ungefär 1 000 dollar).

Inte långt ifrån dessa Vasalopp anordnas varje år Vasaloppet de la Sergerie. Det anordnades för första gången år 2007, och hålls i Quebecprovinsen i Kanada, närmare bestämt kring Le Norvégien.

Det finns även Vasalopp på den asiatiska kontinenten, närmare bestämt i Kina och i Japan. Den japanska varianten av loppet har arrangerats sedan 1981, och hålls på ön Hokkaido i området kring Asahikawa. Detta lopp har helt enkelt inspirerats av Vasan och tagit dess namn, medan den kinesiska varianten är av mer officiell natur, då den anordnas i samband med det svenska Vasaloppet. Det kinesiska loppet, som i svensk folkmun kallas Kinavasan och har arrangerats sedan 2003, sker i Changchun i Jilin-provinsen, och sedan 2014 ingår det i Worldloppet (liksom det svenska Vasaloppet).

Lite närmare hemma hittar vi Botniavasan, som går av stapeln i Vörå i vårt grannland Finland. Loppet har arrangerats varje år sedan 2006, och är liksom Vasaloppet ett lopp i klassisk stil. Det är 50 kilometer långt.

Om du skulle vilja skapa ditt eget lilla ”systerlopp” till Vasaloppet hemma på tomten, kanske som ett sätt att introducera barnen till skidåkning, ska du gå in på byggmax.se. Där hittar du allt material du behöver för att bygga vätskekontroller, en målgång och ett startfält till ditt alldeles egna Vasalopp.

Våra barn – vår framtid

Då våra barn är framtiden ska även de självklart ha möjligheten att delta i skid-, cykel- och löplopp under året.

  • Barnens Vasalopp skidor  – Tack vare Vasaloppet och Svenska Skidförbundets samarbete med ICA, Stadium och Sporrong så arrangeras varje år en turné som runt om i Sverige anordnar skidlopp för barn. Skidutrustning lånas ut och blåbärssoppa serveras. Även exempelvis förskolor, skolor och skidföreningar kan anordna egna Vasalopp genom att beställa ett Vasaloppspaket med nummerlappar, medaljer med mera för upp till 50 barn.
  • Barnens Vasalopp cykel  – Även här samarbetar Vasaloppet tillsammans med ICA, Stadium och Sporrong för att på några platser runt om i Sverige anordna cykellopp för barn under sommarhalvåret. Även här kan vem som helst beställa ett Vasaloppspaket med innehåll för tävling upp till 50 barn.
  • Barnens Vasalopp löpning  – Fungerar på samma sätt som Barnens Vasalopp skidor/cykel där både en turné åker runt om i landet för att anordna detta löpkalas för barn men där även vem som än vill kan arrangera egen löptävling med ett Vasaloppspaket.

Mora-Nisse – Legenden i rött

Den person som vunnit Vasaloppet flest gånger genom tiderna är Vasaloppsprofilen Nils Mora-Nisse Karlsson som mellan åren 1943 och 1953 vann tävlingen hela nio gånger. Inte nog med detta så tog även Mora-Nisse under sin karriär som skidåkare bland annat ett OS-guld, ett VM-brons, 17 individuella SM-guld och 20 stycken lagguld i SM. Från och med år 1942 så bar han i alla skidtävlingar han deltog i en röd toppluva som också kom att bli hans signum som än idag uppmärksammas.

Då hans aktiva karriär som skidåkare tog slut fortsatte Mora-Nisse att arbeta inom samma bransch och kom först att bli spårchef för Vasaloppet år 1961 och sedan tävlingsledare och ordförande i loppets organisationskommitté år 1968.

Mora-Nisse föddes år 1917 i en by utanför Mora och avled år 2012 och därför ville man i 2017 års upplaga av Vasaloppet hedra legenden genom att mana alla deltagare att bära röda mössor under loppet.

Vasaloppen för alla löpare

Vasaloppet bjuder inte bara in skidåkare och cyklister till tävlingar och motion – sedan 2014 finns även en rad olika möjligheter för alla löpare därute.

  • Ultravasan 90 – Här är det 90 kilometeras terränglöpning från Sälen till Mora som gäller. För detta tävlingslopp måste man ha fyllt eller ska fylla 19 år det år loppet genomförs och deltagarna har 15 timmar på sig att genomföra loppet.
  • Ultravasan 45 – Detta tävlingslopp går från Oxberg till Mora med 45 kilometer terränglöpning. Åldersgränsen är även här 19 år och deltagarna har 11 timmar på sig att genomföra loppet.
  • Vasastafetten – Motionslopp och folkfest sedan 1991! Detta terränglopp mellan Sälen och Mora på 90 kilometer är ett laglopp för tio personer per lag. Sträckan delas upp mellan lagmedlemmarna där den kortaste sträckan är 4,5 kilometer jämfört med den längsta på 14,3 kilometer.
  • Vasakvartetten – Helt nytt terränglopp för löpare som vill delta i fyrmannalag, första upplagan kommer att gå den 19:e augusti 2017. Detta är alltså ett motionslopp på 90 kilometer från Sälen till Mora som delas upp i fyra delsträckor mellan varje lags fyra medlemmar. Deltagare måste här ha fyllt eller ska fylla 17 år det år loppet genomförs.